En dans på rosor

TACK

Hur?

Det är första gången på veckor som jag ser efter hur det går för en dans på rosor sedan vi avslutade den, och nu efter att jag har gjort det har jag endast en varm känsla i magen, samt två frågeställningar.

Hur och framförallt vad har jag och Jennifer gjort för att förtjäna denna respons som ni, våra läsare, gett oss? Det var den fjärde april jag och Jennifer skrev och publicerade epilogen och vi får fortfarande röster och glada kommentarer, samt läsningar. Jag trodde aldrig att vi skulle nå 17K, och inte Jennifer heller för den delen. Detta var ju bara något vi skapade för skojs skull, något vi redan visste från början inte skulle bli världens bästa kärleksberättelse, men ändå något som skulle ligga oss varmt om hjärtat.
Ni kanske tycker detta är löjligt, att 17 000 läsningar inte är så mycket, men det tycker jag och Jennifer. Särskilt när vi trodde det skulle sluta med att vi fick 700 läsningar.

Jennifer vill hälsa att hon sprider sina superglada nuggetpower-kärlek till er alla, och ett tack så himla mycket för att ni läst och kommenterat, röstat och till och med börjat följa oss, det betyder verkligen så mycket.

Och nu då? Vi vet att vi inte varit så himla aktiva på sistone, eftersom att vi har haft fullt upp med nationella och läxor och allt där emellan, men det kommer inte vara så, så mycket länge till. Jag och Jennifer har nämligen börjat jobba på en ny berättelse! Denna är lite annorlunda jämför med en dans på rosor, men det är allting jag tänker säga om den. Vi kommer antagligen börja visa livstecken igen efter den 3 Juni, då det är sista inlämningsdatumet för oss vad det gäller skolan. Så jag hoppas vi syns då!

wlysm