En dans på rosor

Kapitel 7 - Kanotäventyr

Evelyn

Två dagar, två dagar har det gått sedan jag stukade foten. Två dagar utan dans eller aktiviteter på ett dans och aktivitets läger. Jag har nu också ett par kryckor som jag hoppar runt med vilket är ett plus då jag kan ta mig runt utan att behöva känna mig helt hjälplös..

De senaste dagarna har vi varit i lilla spegelsalen, vars namn förklarar ganska bra vad det är. En sal som inte är så speciellt stor, speglar längst med ena långsidan och fönster på andra. Där har vi, eller gruppen, övat på lite olika danssteg som kommer att vara med i vårt nummer till den stora showen. Tyvärr har jag inte kunnat vara med och lära mig dem fysiskt utan fått sitta där på golvet och försöka lära mig dem psykiskt.

Att sitta vid sidan om har inte bara varit pyton utan det har haft sina fördelar. Jag har till exempel kunnat studera gruppen lite extra noga och det kanske låter konstigt för någon som inte är speciellt insatt i dans men jag har kunnat se personerna i gruppen från ett annat perspektiv. Som om man kan se deras olika personligheter genom dansen. Det är ganska klart vilka dem bästa dansarna är, Anderas, Clara och Ben. Det märks att det är inte första gången dem är på lägret eller första gången i denna dansstil. Dem är vana och vet vad dem håller på med.

Clara dansar med en hel del attityd, hon vet att hon dansar bra och ser bra ut. Ben riktigt njuter utav det hela, man kan riktigt se att han älskar att dansa och leendet som sprider sig över hans ansikte varje gång han sätter ett nytt danssteg eller får beröm. Att stå i rampljuset är helt enkelt hans grej. Andreas är som en blandning utav både Ben och Clara. Precis som Clara vet han att han ser bra ut och kan dansa riktigt bra. Lika så som Ben utstrålar han också kärlek och passion till det han gör. En till sak som är lite extra speciell är just sättet som dem två rör på sig. Det är nästan läskigt hur lika och exakt de två kan dansa. Om man ställer Andreas och Ben bredvid varandra och låter dem dansa exakt samma steg skulle det se ut som om det var samma person i två kroppar eller som om någon dansar med sin egen spegelbild eller skugga..

Jag känner mig riktigt taggad inför dagens danslektion för jag kommer slippa att behöva sitta på det osköna golvet i lilla spegelsalen. Bomani berättade under frukosten att vi idag ska vara vid stora scenen. Alltså samma ställe som vi var på första dagen, scenen ledarna hade sin dansshow på och för mig är detta super härligt då jag kommer att få sitta på de mjuka, röda stolarna.

"Så idag kommer ni att vara med bara mig." säger Freja som står mitt uppe på scenen tillsammans med resten utav gruppen.

"En fråga, när kommer vi börja med paren? För att detta nummer kommer väl innehålla par då vi är två.. Jag menar tre tjejer." säger Clara med en spydig röst.

"Det skulle inte behöva vara så Clara men i vårt numer har vi faktiskt tre par. Jag och Bomani har tittar på hur ni har dansat under de senaste dagarna och vi har valt ut placering för er killar. De tre parkillarna är Ben, Tim och Andreas." säger Freja.

"Anderas du kommer vara mittcenter sedan kommer Ben och Tim vara på varsin sida utav dig. Sedan har vi er andra som kommer vara lite bakom och runt om. Kom ihåg, detta är en akt i rörelse och rotation vilket betyder att det såklart inte kommer vara så att Andreas dansar i mitten eller längst fram hela dansen utan alla kommer få den chansen men vi kommer börja och avsluta med dessa positioner jag just sagt." fortsätter Freja.

"Sedan till er tjejer. Jag antar att ni kan dela upp er ganska bra på dessa tre grabbar. Så fixa det lite snabbt så börjar jag med er utan partner." avslutar hon.

Nyfiket tittar jag upp för att se hur de kommer välja. Jag har mina aningar redan, Clara lär väl välja Andreas, den andra tjejen tar väl någon och det slutar med att jag får han som blir över. Och For the love of nutella, låt mig inte få Tim bara... Till min förvåning ser jag hur Andreas går fram till Freja och säger något. Det är inte så att jag sitter långt ifrån scenen så att jag inte hör vad de säger utan vad det än var han sa till henne så måste det ha varit i små ord. Andreas hoppar plötsligt ner ifrån scenen och börjar gå mot.. mig?