En dans på rosor

Kapitel 17 - Löftet

Evelyn

"Ursäkta, vad sa du precis?" undrar jag häpet och stannar upp.

"Hur var kyssen med Andreas?" svarar Ben och flinar samtidigt som han stannar upp en liten bit framför mig.

Häpet stirrar jag på honom. Hade jag precis hört rätt? Jag känner hur det bubblar i magen men jag vet inte riktigt om det är ilska jag känner. Eller är det något annat.. Fast här har han gått runt och sagt till vem vet hur många att vi har kyssts. Det måste vara ilska jag känner för att jag trodde att vi var ganska så överens om att vi bara var vänner.

"Vi har inte kysst varandra." fnyser jag och passerar Ben och går in till danssalen.

Mitt och Bens korta lilla samtal hade varit det ända som spelats om och om igen i mitt huvud under hela danslektionen. Trotts det så hade jag och Andreas utförde dansen nästan helt perfekt. Varje gång våra blickar hade möts så hade jag letat i hans ögon efter ett tecken. Ett tecken som kunde berätta för mig varför hans sagt så, eller om han ens hade gjort det.

När vi var klara så hade Freja varit mer än nöjd och låtit oss slippa resten utav lektionen. Egentligen så borde jag kanske ha stannat kvar och frågat Andreas om det hela men jag orkar faktiskt inte. Så jag är ganska snabb på att ta ihop mina saker och ta mig ut ifrån danssalen. Hack i häl bakom mig är Andreas och Clara. Jag hör hennes faktiskt ganska jobbiga röst tjuta genom luften när hon ropar på honom.

Jag höjer huvudet lite extra och promenerar vidare. Det är lite mer än en halvtimme kvar utav passet så mina rumskamrater lär fortfarande vara på sina danspass. Jag börjar gå och innan jag vet ordet av så har jag hamnat utanför en utav danssalarna, den med massa fönster. Där inne är musiken i full gång och swing-dans-dansarna lika så. Jag ser Stella och Hedvig och bestämmer mig för att gå in och titta på resten utav deras lektion. Det är inte som att jag har något annat för mig ändå.

Så tyst jag bara kan smyger jag in och sätter mig längst med väggen för att titta på dem. Ska jag vara ärlig är dem faktiskt riktigt bra. Stella som är först med att få syn på mig ler brett åt mig. Deras stil är annorlunda jämfört med våran och jag gillar denna, man får en glad och sprallig känsla när man tittar på dem dansa runt. Snart får även Hedvig syn på mig och även hennes ansikte spricker upp i ett leende.

"Okej allihopa ta fem!" ropar deras danslärare ut efter en stunds dansande.

Genast kommer Stella och Hedvig fram och sätter sig bredvid mig.

"Vad gör du här?" undrar de nyfiket.

"Vi fick sluta tidigare och jag hade inget för mig så jag tänkte komma och kolla på er." svarar jag och ler.

"Du kommer till den perfekta delen, vi ska strax öva på slutet." säger Stella glatt.

"Vår favorit det på hela dansen." säger Hedvig och Stella nickar instämmande.

De korta fem minuterna är strax över och tjejerna är snart ute på dansgolvet igen tillsammans med deras partners. Och slutet på deras dans är verkligen bra. I gruppen är dem tolv stycken, alltså blir det sex par. I slutet delas dem upp så hälften utav paren står på ena sidan och andra hälften på andra sidan. Sedan slutar musiken tvärt och alla fryser i några sekunder tills musiken återigen startar med sin glada och pigga melodi. Paren börjar då dansa med full energi och det blir som en liten dance-battle mellan de två sidorna. Till slut går dem ihop och alla killarna snurrar sin partner massa varv i en riktigt hög hastighet tills musiken tar slut och alla slutar i en fräck pose och leenden som skulle kunna lysa upp hela jorden om solen slocknade.

"Super, vi provar en gång till men jag vill bara ha ena sidan kvar." ropar deras danslärare ut och slår ihop händerna.

Stella och Hedvig är på varsin sida och det är Stellas sida som ska vara kvar. Hedvig kommer och sätter sig bredvid mig. Vi båda sitter under tystnad ett tag och bara tittar på dem som dansar. Man kan verkligen se hur lycklig Stella ser ut, inte bara för att hon dansar utan man ser hur massa lycka utstrålas när hon tittar på Jimmy, hennes danspartner och crush. Han ser faktiskt ut att utstråla samma lycka mot henne vilket gör mig alldeles var i kroppen. Cute couple är precis vad dem skulle vara...

"Stella och Jimmy.." börjar och flinar mot Hedvig.

"Dem är verkligen duktiga och deras energi mellan varandra när dem dansar är helt fantastisk. Vet du att det gör så mycket, att ha en bra connection med den man dansar med. Slår vad om att du och Anderas ser likadana ut när ni dansar." säger hon och flinar tillbaka mot mig.

"Äh skärp dig." säger jag och puttar till henne löst i sidan.

"Vem var det du dansade med nu då?" undrar jag och spanar runt bland killarna.

"Elliot." svarar hon och nickar mot en brunhårig kille som dricker vatten och snackar med några andra killar.

"Jasså.. Jag tyckte ni såg ganska bra ut när ni dansa, säker på att det inte är någon connection mellan er två?" fortsätter jag.

"Nej absolut inte, vi är bara vänner." säger hon bestämt och det är något i hennes tonfall som får mig att verkligen tro på det hon säger.

"Kom igen Hedvig, du dansar med en massa snygga killar här och du gillar inte en ända?!" utbrister jag.

"Det måste finnas någon du gillar, bara lite grann." avslutar jag.

Hedvig är tyst en liten stund innan hon tar ett djupt andetag.

"Det finns väl någon jag gillar lite.." säger hon tyst.

"Är det Jimmy?" undrar jag häpet.

"Nej." svarar hon och skrattar.

"Är det Andreas?" undrar jag snabbt, så snabbt att min mun hann jobba snabbare än hjärnan.

"Nej!" säger hon igen.

"Men vem är det då?" klagar jag och suckar, gissningslekar är inte min grej.

"Lovar du att inte skratta..?"

"Jag lovar på min mammas fula, äckliga naken katt som du aldrig träffat och du förstår troligen inte ett ord utav det jag just sagt." säger jag på fullaste allvar och placerar min hand över hjärtat.

"Jo.. Jag gillar typ Ben." säger hon så snabbt att jag knappt hinner höra.

"Ser du, var det så svårt?" säger jag och försöker låta lugn.

Men det är svårt detta är så bra, nu när jag tänker på det. Ben och Hedvig dem skulle vara ett sånt gulligt par. Lite olika men ändå så lika. Ben är helt galen och skulle behöva någon som Hedvig ibland att ta ner honom på jorden igen.

"Men du får lova att inte säga något, inte till någon! Jag har inte ens berättat det för Stella." säger och och spänner blicken i mig.

NOTE: Så ledsen att kapitlet kommer upp så sent och säkert fullt med små fel här och var, men hoppas att det går bra ändå och att ni gillar den! :)

Jag vet att det inte heller blev ett sådant jätte intressant eller speciellt långt kapitel men har haft ganska mycket i skolan på sista tiden, slutspurten innan jul nivet. Wow, jag längtar verkligen till jullovet, massa tid till att skriva! 

Ni har väl inte missat sen att vi planerar en Q & A kapitel om ni ställer frågor till de olika karaktärerna eller oss. ;)

JUSTE, en sista sak. Tack så sjukt otroligt ap-bajs-choklad-McNugget mycket för 1k READS. Liksom what?! Ni är helt otroliga, faktiskt och varje ny read, like eller kommentar gör oss så glada. Åter igen, Tack så mycket! <3 /Jennifer (och Moa ofc.)