Evelyn
Sjunka ner i marken och försvinna till jordens medelpunkt är precis vad jag vill göra just nu, eller kanske ge mig själv en fet smäll i ansiktet med mormors gamla stekpanna från tidigt artonhundratal för allt det är bättre än att sitta kvar här och skämma ut mig.
'Jag älskar när det sprutar'
Vem är ens så dum att man kan komma på att säga något sådant. Skratt fyller rummet och jag låser fast blicken ner i golvet och bara väntar på att det ska ta slut. Efter en stund verkar allt lugna ner sig och de flesta återgår till att titta på filmen. En lättnad suck lämnar mina läppar när någon plötsligt knackar mig på axeln. Det är en utav killarna i min grupp, Tim tror jag att han heter.
"Ey, Evelyn om du gillar när det sprutar är det bara att haffa lite på Andreas my man over here. Då kan du allt få dig ett sprut." viskar han och flinar.
Killen bredvid honom som heter Andreas och som dessutom är samma kille som hjälpte mig upp på den där tidningen, smäller till honom och säger något som jag inte hör eller väljer att inte lyssna på. Jag är inte helt säker på att jag skulle vilja höra hans svar heller. Tidigare under dagen när vi fått våra grupper hade jag blivit nöjd, precis som Freja hade sagt. Jag hade fått det jag önskade och kunde inte vara mer än glad. Vi var tio stycken i gruppen och till min besvikelse så var det bara två tjejer plus mig då. Inget fel på killarna direkt... Men det skulle kännas skönt att ha en tjejkompis i gruppen. Clara som den ena heter gav mig inte direkt världens bästa intryck, en typisk mean girl som varje skola har. Hennes kompis som jag inte ens minns namnet på, hon har jag inte fått något intryck utav än förutom att hon verkar hänga efter Clara som en liten valp.
Killarna i gruppen verkar helt okej, dem ser faktiskt ganska bra ut - det ska jag erkänna. Dem som jag har lärt mig namnen på är Tim, Ben och Andreas. Kanske var det för att dem gjorde sig mest hörda och verkade som en kompis trio som gått flera år innan. Tim gillar jag inte alls för tillfället, han borde hålla sina kommentarer för sig själv och Ben verkade till en början som en uppmärksamhets kåt liten typ som mer än gärna vill stå i centrum och att man lätt kommer tröttna på det och honom. Men samtidigt var det något som gjorde att man bara gillade honom, han är en härlig person och hur hemskt det än känns att säga det.. Hans kommentar på det jag sa var helt klockren och jag måste ge honom lite kredd för den.
Sedan har vi Andreas.
Han är snyggast av dem alla, ingen tvekan om saken men han verkade så kall som om han inte hade någon personlighet. Fast egentligen har han väl det, han är den där typiska bad boyen som inte skulle göra något som inte gynnar honom själv.
Filmen tar äntligen slut och folk börjar resa sig upp. Bomani ställer sig upp på en stol och säger att klockan är hav tio och alla borde börja att göra sig i ordning. Jag letar med blicken efter Stella, Hedvig eller Mira. Eftersom att jag inte ser någon utav dem så har de troligen gått till stugan redan. Framför mig ser jag hur Clara och Lisa går armkrok och skrattar med Tim som går baklänges framför dem, hoppas han snubblar.. Ben springer förbi mig med världens fart och jag ser hur han slår till Tim och de båda börjar springa mot stugorna. En ganska bra bit framför mig ser jag plötsligt Mira gå tillsammans med en liten grupp människor, säkert balett gruppen. Jag skyndar på mina steg för att försöka hinna fram till henne.
"Evelyn!" hör jag någon ropa bakom mig.
Jag vänder mig om och ser hur Andreas kommer joggandes mot mig.
"Tjena Blondie, du jag tänkte bara säga att du får ursäkta min kompis till idiot och hans kommentarer." fortsätter han.
"Vilken av dem?" undrar jag och skrattar lite.
YOU ARE READING
En dans på rosor
Teen FictionEtt dansläger. Två personer. Hon är sjutton. Han är arton. Båda älskar att dansa. Hon har en mamma, en pappa, en bror, en irriterande nakenkatt. Han har skilda föräldrar, pappan ensam och mamman ihop med en kvinna. En syster som han älskar mer...