En dans på rosor

Kapitel 40 - Samtal om ett udda samtalsämne

Elenor

Jag satt tyst ner i duschen, lät vattnet rinna längs min kropp, fån topp till tå. Hjärnan var alldeles grötig, min kropp var slapp och stel, mina sinnen försämrade.

För att göra en slutsats; jag är helt slut, och det känns som att inget är på min sida denna vecka. Allt har bara blivit så mycket sämre sen tävlingen kom in i våra liv, nej, sen terminen ens börjat.
Mycket var det ju för att Andreas (aj, det gör ont att ens nämna honom) har varit en jävla skit hela terminen. Varit frånvarande från inte bara lektioner, utan från mig också. Han har tänkt på annat mycket av tiden och inte ens varit medveten om vad som händer i mitt liv just nu. Det har bara varit han, han, han.

Så nu sitter jag här, utmattad och trasig och tycker synd om mig själv. För det får man väl ibland? Tycka synd om sig själv, alltså.

"Elenor är du klar snart?" frågar en röst bakom badrummets väggar och knackar lätt på dörren. Jag har ingen aning om det är Evelyn eller om det är Alicia som knackar, men min vildaste gissning är nog att det är Alicia som frågar med tanke på att Evelyn har varit försvunnen sen träningen i eftermiddags.

Jag ignorerar personen, vem det nu är. Den får tro att jag drunknat eller något, jag bryr mig verkligen inte i vilket fall som helst.

"Elenor skynda dig" säger personen mycket irriterat, vilket får mig att genast tro att det är Alicia, eftersom att Evelyn inte vågar prata med mig på det sättet. Hon är alldeles för rädd för att säga något som skulle kunna göra mig sur på henne. Vilket jag egentligen inte är, inte så speciellt mycket i alla fall. Hon visste ju inte då att Andreas hade flickvän, så hon kunde ju inte ha gjort något för att förändra det. Det enda jag är lite sur på henne över är att hon aldrig sa något. Det har gått nästan en hel termin, och hon sa inget till mig. Inte ett knyst. Jag trodde att vi var vänner, och vänner säger sådant till varandra. vi är ju vänner ändå, men jag skulle verkligen uppskattat om hon sa något till mig.

När luften ersatts med kondensation från det heta vattnet stängde jag av duschen eftersom att jag bokstavligen skulle svimma om jag satt kvar där inne. Tyst tog jag mig ut ur duschkabinen och virade en handduk runt om mig. Jag borstar snabbt igenom mitt droppande hår och går sedan ut till kylan som genast får min hud att knottra sig och mig att rysa.

"Äntligen" säger Alicia surt och tränger sig förbi mig in till badrummet för att sedan slänga igen dörren och starta duschen.

Med en suck gick jag bort till min resväska och tog på mig ett par tights och en längre tjocktröja. Vi är färdiga för idag, vilket också betyder att man kan se ut hur fan man vill utan att någon ska kunna ge en synpunkt på det. Precis när jag slängt mig ner i min säng och börjat skriva av mig lite i mitt block for dörren till hotellrummet upp och en dyngsur Evelyn kommer in med ett lyckligt leende på läpparna. Först vet jag inte riktigt vad jag ska säga så jag fortsätter med mitt skissande i blocket, sedan när jag kommer på vad jag ska säga uppenbaras ett flin på mina läppar och jag sätter mig upp.

"Jag visste inte att han var så bra i sängen" säger jag och iakttar henne som hon letar runt i sin resväska efter rena och torra kläder.

Med ett höjt ögonbryn tittar hon på mig, "vadå bra i sängen?"

Jag fnissar till lite av hennes frågande blick, "tänkte bara eftersom att du är så våt"

Jag biter tag i min pennas ende och ler. Evelyn skrattar till lite stelt innan hon ställer sig upp och börjar krångla av sig sina åtsittande, lite blöta jeans.

"Vi badade-" säger hon medan hon tar i för kung och fosterland, "-i inomhuspoolen"

"Är inte den stängd?" frågar jag och släpper pennan med mitt bett.