Kapitel 34 - Stökigt

1.1K 60 13
                                    

Andreas

Med en duns sätter jag mig ner bredvid Elenor som sitter med blicken ner i telefonen. I hennes öron har hon hörlurar, men när hon ser mig ler hon stort och tar ut ena närmast mig.

"Heej!" säger hon och lutar sitt huvud lätt mot min axel.

"Hej" säger jag och tar upp hörluren som hon låtit hänga längs hennes överkropp. Jag stoppar in hörluren i örat och låter mig lugnas av musiken, inte för att den är så lugn.

"Vad sa Petter?" frågar hon och lägger huvudet till rätta.

"Äh, han snacka bara massa skit" säger jag och tittar bort mot Evelyn som sitter med huvudet lutad mot fönstret och ögonlocken stängda. Synen gör mig lite obekväm, även fast jag inte vet varför. Därför tittar jag snabbt bort.

"Han har en tendens att göra det" säger hon med ett flin, vilket får mig att le.

"Mm, verkligen" säger jag.

Elenor låter ögonlocken falla ihop, "När du stänger ögonen, ser du färger då?"

Jag flinar, "vadå färger? Det blir väl svart?"

"Nämen, man ser ju färger också. Neonfärger. Vad ser du?" frågar hon.

Även fast jag tycker det är lite löjligt stänger jag ögonen och låter det svarta ta över. Efter några sekunder börjar färger träda fram i mörkret, och precis som hon sa började massa neonfärger slingra förbi mina ögon.

"Orange. Turkos, lite rosa också" säger jag och öppnar upp ögonen.

"Mm, jag med. Och grön. Grön är nog min favorit av alla" säger hon.

*

Efter ytterligare timme är vi på perrongen och har precis gått av. Alla är sega och trötta, eftersom vi gått upp så tidigt.

"Hörrni, alla på led!" ropar Petter när alla gått av.

Ett sorl av stön formas i gruppen och alldeles strax står vi på ett led bakom Petter som tittar på oss med en hård blick.

Gången till hotellet tar ungefär en kvart. Under tiden hade det börjar regna och i princip alla var helt dyngsura när vi kom in i hotellobbyn. Flera ungdomar står och hänger med sina resväskor i alla ändar. Lite blickar här och där hamnar på oss, varav flera vad skeptiska miner. Som om vi inte tillhörde hit.

"Okej hörrni, vi är framme. Nu går vi och checkar in, vi kommer få lite information om tävlingen och även namnlappar. Sen får ni sköta det där med rum, bara jag slipper massa gnäll. Efter det kommer vi att gå till lokalen där tävlingen äger rum eftersom att det kommer vara ett informationsmöte där" säger Petter och vinkar till sig oss.

Alla följer efter honom och kvinnan vid disken förklarar både hur vårt schema kommer se ut och hur vi förväntas bete oss i hotellet. Det hela slutar med att alla får ett schema utdelat, ett armband om handleden som visar på att vi är med i tävlingen och sen den där lappen som visar vart vi kommer ifrån och vilka vi tillhör.
Sedan delas alla rumsnycklar ut. Jag, Noah och Pontus får en rumsnyckel. Jag tittar upp mot Elenor som står med en rumsnyckel i handen, leendes mot Evelyn och Alicia. Jag rynkar lite på pannan, hade hon valt att dela med dem istället för hennes kompisar?

Mer hinner jag inte se, eftersom att Noah drar mig längs lobbyn mot hissen.

"Hörrni se till att komma ner om tio minuter!" ropar han efter oss.

En dans på rosorWo Geschichten leben. Entdecke jetzt