Drakgudarnas Arv (Bok 2) 🇸🇪

Kap.8 Middag med pöbeln

När det närmade sig middagstid sökte Idra upp Adon i Nùr-Drakas läger.
Alla hade anlänt ifrån Nùr-Draka nu och tälten hade bildat en liten by med köksläger, tvättläger och samlingsplats.
Adon stod i utkanten av kökslägret när hon fann honom.
"Hej. Ska du dinera med pöbeln i kväll?" undrade han skämtsamt.
"Utan tvekan. Jag blev erbjuden att äta middag med Aldwin, men jag sa att jag lovat att äta middag med dig."
Adon skrattade till.
"Det är inte alla som slänger ur sig en vit lögn för att slippa äta med kungen... Men det ser ut som att du får äta med kungen i alla fall."
Adon såg över axeln på henne och hon vände sig hastigt om, men så slappnade hon av igen.
Ceran hade hon inget emot.
Hon hade varit rädd att Aldwin skulle söka upp henne och göra dem sällskap, bara för att få vara med henne, men å andra sidan var det inte likt Aldwin att beblanda sig med de icke adliga.
Ceran kom fram till dem.
"Jaså här är du. Jag hörde att Aldwin skulle be dig äta middag med honom", sa han.
"Hur kan du veta det?" undrade hon.
"För att han skröt om det tidigare idag. Han skulle visst duka upp i ett av finrummen och äta på tumanhand med dig. Men sedan hörde jag inget mer om det så jag hade på känn att du tackat nej. Hade du tackat ja så hade jag fått höra det resten av veckan."
Idra log svagt.
"Efter att han skröt halva natten sist vi åt middag med honom och dessutom förhörde mig på allt som fanns att veta om mig så är jag inte så sugen på att göra om det. Det är skillnad på att visa intresse och att förvänta sig ett förhållande. Han verkar mer eller mindre räkna med att jag ska vara intresserad."
"Det är nog lite så."
"Ah. Käket är klart", sa Adon och gick bort till grytan som de serverade soppa ur.
Erebor dök upp bredvid dem.
"Hur gick det med bordet?" undrade Idra.
"Jodå. Jag ska få breda ut mig på det stora bordet i rådssalen. Kartan får plats i biblioteket, så det löste sig helt perfekt", sa han glatt.
Adon kom fram till henne och gav henne en skål soppa. I den andra handen höll han sin egen skål.
"Du serverar inte kungligheter först då?" undrade Ceran när Adon började äta.
"Du får väl hämta ditt eget käk. Idra är här som min middagsgäst", sa Adon.
Ceran himlade med ögonen och gick bort till grytan i gläntans mitt.
Idra rynkade ögonbrynen lite.
"Jag måste säga att jag finner ditt sätt att tilltala Ceran lite... ohyfsat."
Adon höjde ögonbrynen lite.
"Vadå?"
"Ja. I Iizath, efter mitt dop i Dracoona så var du ganska... hård mot honom när du insisterade på att han skulle följa med oss på krogen efteråt. Det är lite ovanligt att höra någon vara kvick i truten mot en kung."
"Äsch. Ceran och jag har vuxit upp tillsammans. Vi är gamla kompisar. Dessutom så har han själv bett mig att "ta ner honom på jorden" lite nu och då. Han såg väl hur Aldwin blev som kung och vill inte bli likadan själv. Vi anser båda två att lite kvicktänktheter vänner emellan är nyttigt."
Idra nickade.
Det förklarade en hel del. Ingen skulle nog säga "Kom igen, kungen" till Aldwin och sedan insistera på att han följde med till en krog på några öl.

Erebor följde efter Ceran till matutdelningen och kom sedan tillbaka och gjorde dem sällskap.
Soppan var gjord på olika grönsaker och någon sorts fågel. Den var riktigt god och sällskapet var betydligt bättre än inne på slottet.
Folk stod i små grupper lite här och var under de höga träden och alla såg lika glada ut.
Det pratades och skrattades i hela lägret.
Hon märkte att det inte var lika muntert i de övriga lägren.
Alverna spelade lågmälda melodier på sina instrument och sjöng vackra sånger i stillsam ordning.
I de övriga lägren var det mer dystert eller nästan lite fientligt. Folk stod i klungor och mumlade sinsemellan och det förekom ingen musik. Det var mer en militärisk ordning och strikta regler.
Att Ceran kom till lägret för att äta sin middag visade också tydligt hur annorlunda deras sammanhållning var. Även de andra drakriddarna kom dit och umgicks med sina vänner. Det kändes lite som i en trollby, vilket Idra genast kände sig som hemma med.