Drakgudarnas Arv (Bok 2) 🇸🇪

15. Ankomst i trollbyn

De red under tystnad nästan hela vägen till byn.
Idra hade på känn att de började närma sig när Devin tog till orda.
"Hur kan trollen hålla sina byar så dolda? Det finns inte minsta tecken på att vi skulle vara nära byn, men ändå borde vi närma oss nu", sa han och såg sig om.
"De flyttar de olika gläntorna efter behov och de går sällan på samma ställe, så därför bildas inga stigar."
"Verkar rätt jobbigt."
Idra ryckte bara på axlarna.
"Idra!"
Hon ryckte till av det plötsliga utropet.
Ett gäng på fyra trollungar rusade fram ur ett buskage med ansikten som strålade av glädje.
Grendi stannade när barnen sprang framför henne och sträckte sina händer mot hennes ansikte.
Idra log åt de uppspelta barnen och hoppade ner från Grendis rygg.
Det gick knappt att höra vad vart och ett av barnen sa när de pratade i mun på varandra. Det hon lyckades uppfatta var att deras bekanta berättat om marfålar för dem, att deras släktingar eller vänner sett en marfåle, att hon själv var lycklig som hade en och att de tyckte om henne.
Idra bara log åt dem.
Hon nappade tag i en liten flicka och slängde upp henne på Grendis rygg.
Med ens blev det tyst.
Flickan satt först med stora ögon i Grendis sadel. Men så började hennes ögon tindra och ett leende spred sig i hennes ansikte.
De övriga barnen började explosionsartat prata igen och högljuddare denna gång.
Idra fiskade upp en trollpojke och slängde upp honom bakom flickan på Grendi.
Sedan började hon gå, med Grendi efter sig.
"Säg till när vi kommit halvvägs så får ni byta plats", sa hon till de på marken.
Hon gav även en tanke till Fae att hålla ett öga på vad som var halvvägs, så att det blev rättvist.
Devin följde tyst efter på Frostir, men Idra kunde skymta att han log svagt när hon slängde en blick över axeln för att titta till barnen på Grendi.

Framme vid byn släppte tumulten loss på allvar när hon dök upp. Föräldrar fick svårt att hålla ordning på sina barn när de fick se Idra och Grendi.
Hon var snabb med att släppa ner barnen från Grendis rygg innan alla ungarna fick för sig att ställa sig på kö.
Avara trängde sig fram genom hopen med troll som ville välkomna Idra.
Folk lugnade ner sig lite när Avara kom fram till Idra.
"Välkommen, syster. Vi har väntat på dig", sa hon och omfamnade Idra.
Idra log brett och kramade henne tillbaka.
"Vi har ordnat ett rum åt dig nära vår familjs rum. Det är en tvårumsgrotta så att din gäst kan bo precis bredvid dig. Våra föräldrar är här också och de ser fram emot att få träffa sig. Du anar inte vilket kaos det är. Nästan alla kommer att vara här till bröllopet och folk har redan börjat anlända", sa Avara.
Hon var aningen rödbrusig i ansiktet och såg lite trött ut, men strålade ändå av lycka.
Idra kände ett svep av nervositet när Avara nämnde föräldrarna.
Idra hade inte träffat de föräldrar som adopterat henne i sitt namn. Även om det var hennes tre trollsyskon som tagit beslutet om själva adoptionen så vad Avaras föräldrar nu även Idras föräldrar.
'Cham kom fram till dem med samma glada utstrålning som sin syster.
"Lilla syster", sa han varmt och kramade om Idra.
"Du ser lite friskare ut än när jag såg dig sist", sa Idra.
"När du såg mig sist hade vi precis rymt från Druupla och jag hade tillbringat lite längre tid än dig där. Nu börjar jag komma i form", sa han glatt.
Det hade han rätt i.
Även om han redan från början haft ett lite runt och vänligt ansikte så hade han inte längre lika insjunkna drag. Han hade fått mer färg av vistelse i solen och mindre ingrodd smuts från arbetet i Druuplas djupa hålor. Han såg riktigt välmående ut vilket gladde Idra.
"Var är Orin då?" undrade hon.
"Han kommer snart. Jag skickade iväg honom med den senaste gruppen blomsterplockare", sa Avara.
"Det går åt massor med blommor till dekorationerna."
"Mm. Hon har börjat gå under smeknamnet blomsterhäxan, när hon kräver flera korgar om dagen med blommor. Det är ett under att det fortfarande finns blommor kvar i skogen", sa 'Cham och fick en knuff i sidan av Avara.
"Men nu får du presentera oss för din gäst", sa Avara och kikade förbi Idra på Devin.
Idra hade nästan glömt bort honom.
Hon vände sig om och fann honom en bit bort bredvid Frostir. Han höll Frostirs tyglar och verkade vänta tålmodigt på att hon skulle bli klar.
"Det här är Devin. Han är utsedd till min livvakt av Livonia och Aldwin", sa Idra och vinkade fram honom.
Han kom fram och skakade hand med 'Cham och Avara.
"Vi har ordnat ett rum åt dig bredvid Idra, men det kanske du hörde?" sa 'Cham.
Devin nickade.
"Det blir nog bra. Ni behöver inte ordna stallplats eller hage åt Frostir. Han brukar gå lös i skogarna när jag inte behöver honom."
"Okej. Då har vi i alla fall ett problem mindre", sa 'Cham glatt.
"Men först ska vi se till att Idra får träffa våra föräldrar", tillade han.
Idra nickade bara.
Skulle hon vara helt ärlig så hade hon aldrig tänkt så mycket på att det ingått ett par föräldrar när 'Cham och hans familj adopterat henne. Hon hade bara sett sina blivande syskon under sitt första besök i trollbyn.
"Gå du bara. Jag tar hand om Frostir och Grendi", sa Devin.
Idra lämnade Grendi med Devin och följde 'Cham bort till kökslägret.