Som du nog kan gissa av rubriken så har jag varit på Liseberg idag och att skriva om det i presens är sjukt jobbigt. Men jag ska göra mitt bästa för din skull, kära dagbok.
26/4-2015
Hundens svaga gnäll väcker mig och jag ser på klockan. 8:17. Jag nappar åt mig min mobil från nattduksbordet och läser igenom alla missade
kik-meddelanden. i två av mina chatter så är de flesta i olika tidszoner så det är oftast mycket för mig att läsa.Varken mamma eller Chrystal är vaken så jag smyger till toan för att de ska fortsätta sova. Jag vet inte om jag lyckades eftersom när går tillbaka till mitt rum så kommer mamma ut ur hennes och pappas rum. Hon är själv på väg mot toaletten och ler trött mot mig. Jag ler tillbaka innan jag stänger min dörr och byter om. Igår kväll (efter att jag ätit min glass) lovade jag att ta hunden på morgonen så jag tar på mig underställ på benen för att inte frysa när jag tar en längre promenad.
Hemma igen ger jag hunden mat, gör mig själv ett par mackor och sätter mig i soffan med datorn i knät. I högra hörnet lyser siffrorna 10:23. Wattpads hemsida fyller min skärm och jag klickar in på min profil. 20 läsningar. Jag blir så glad att jag ropar på Chrystal som kommer ner för trappan. Fem minuter senare. 24 läsningar. Jag blir super uppspelt och fem minuter till så står det 28 läsningar. Jag nästan skriker av glädje och förvåning. Inte trodde jag att verkliga dagböcker var populära. Jag fortsätter läsa på min kompis bok och den är verkligen bra. Då jag pratade med henne senast så var hon glad över att jag inte hade läst den, men kom igen! Den är ju så bra att jag som hennes vän bokstavligen måste läsa den. Nu är jag på bok två :P.
Klockan 11:39 går Chrystals buss och som hon tar till det närmsta köpcentret där hon ska möta sin bästis. Så fort hon är utanför dörren så frågar jag mamma om hon kan klippa mitt hår. Hon säger ja, så det stampar i trappan när jag springer upp för att duscha. Det är lättare att klippa när håret är blött.
Hon klipper ungefär 10-13 cm och gör en upp klippning vid min feja. Jag blir super nöjd med resultatet och går till mitt rum för att byta omNär de är klara där,ungefär 14:23, så hämtar jag och mamma dem med bilen och så bär det av mot Liseberg! Tyvärr så ska Chrystals bästa vän åka och handla så vi släpper av henne på vägen.
Exakt 15:30 så går vi alla tre fram till grindarna, skaffar guldkort och går in. Mamma hade egentligen inte tänkt följa med, men när hon såg på internet att köerna skulle ta HÖGST 15 minuter på ALLA attraktioner så ville hon inte stanna hemma. Jag och Chrystal springer fram till Hanghai och vi kommer först i kön. Strax efter oss kommer det en kille och han inleder en annorlunda konversation:
K(killen): Jobbar ni här?
C(chrystal: N-nej det gör vi inte.
K: Men varför har ni annorlunda band då?
J(jag): Vi har guldkort.
K: Va?
J: Eftersom vi har guldkort så har vi speciella band.
(Det tar oss en stund att förklara för honom om hur guldkort och våra band fungerar vilket jag skippar)
K: Är ni systrar?
J: Ja! hon är min stora syster. (jag ställer mig bredvid Chrystal och krokar arm med henne)
K: Ah! Den fina systerskapen.
(Jag fnissar lite men Chrystal lyckas hålla minen)
K: Är ni svenskar?
JoC: Aa.
K: Helt?
J: Ja... fast nej, vår mamma är halvt italiensk.
K: Jaha! Har ni sett den där reklamen då svenskarna tar pi-
J:Pizzor från två italienare? Ja, den är kul, "Sorry Italien"( Citerar jag)Konversationen fortsätter även på åkturen och när jag och Chrystal minst anar det så börjar han sjunga/skrika:
K: I believe I can fly!!!!!!!!!! I believe I can touch the sky!!!!!!!!!!!!
Chrystal bara skrattar där hon sitter bredvid mig och när turen är slut så vinkar jag till honom.Därefter stod de i kö i en timma medans jag var i spelhuset och sedan åkte vi Helix 3 gånger!!!!!! efter det var vi ganska trötta, köpte glass och milkshake på benny och jerrys innan vi åkte hem.
När vi kom hem var klockan 20 och vi hade lite tid så sedan 20:30 har jag skrivit här och nu är den 21:47 så jag måste sova, skola imorgen
God natt ^^
YOU ARE READING
En riktig dagbok
Non-FictionVälkommen! Här har du nyckeln till min dagbok och mina gömda tankar. Hoppas att du inte känner mig på riktigt för då kommer du antagligen inte se mig på samma sätt igen.