~Förbjuden Romans - 2 - Ett Slut, En Början~[HP FF - Snape]

~Kapitel 56~

"Pene!!" hör jag Coralines röst ropa ut, jag vrider hastigt mitt huvud.

"Cora! Joshua!" svarar jag glatt och ställer ner tekoppen innan jag reser mig från soffan och möts av en kramgo Coraline inom ett par sekunder.

"Jag har saknat dig så och jag har varit så himla orolig! Du har ju inte svarat på ett enda brev!" säger hon lite irriterat och ser på mig med stränga ögon. Jag rycker på axlarna, tänker på högen med fyra brev som vilar i översta lådan utav mitt nattduksbord och då hörs Joshua bakom mig.

"Cora gumman, låt henne vara." säger han med len röst mot Coraline som ler mot honom och nickar medan de utbyter någon form av blick som jag inte kan tyda.

Joshua kommer fram till mig medan Coraline släpper mig ur sin kram, han lutar sig fram och ger mig en varm bamsekram.

"Hej Penelope, jag hoppas att julen funkade för dig. Trots allt. Och jag ser att du bär halsbandet." säger han medan han kramar mig och sedan släpper mig. Jag nickar och tittar ner på halsbandet jag nu kramar i min bleka hand.

"Tack så mycket, det betyder mycket för mig. Både halsbandet och att ni accepterar mig och Severus tillsammans." mumlar jag lite generat och fäster blicken på halsbandet.

"Självklart, du blev glad för vår skull så vi är glada för din skull och vi finns här för dig." svarar Coraline med uppgiven röst och skakar på sitt huvud mot mig så att hennes mörkblonda hår åker från sida till sida.

Det perfekta paret kan man ju lugnt säga... Tänker jag medan jag ser hur Joshua kramar om Coraline bakifrån och kysser hennes nacke. Hon fnittrar och ett stick av avundsjuka fäster sig i min mage en kort sekund över att jag inte kan göra så med Severus just nu eller närmsta halvåret.

"Så, vad säger ni om kvällsmat?" frågar Joshua och jag ser på Coraline, vi börjar båda att skratta som galningar. Precis som vi alltid gjorde tidigare, innan allt med mina föräldrar och Severus och Vingfåle hände. Det är ett renande skratt efter alla dagarna av tårar, ensamhet, sorg och smärta. Joshua bara stirrar undrande på oss men vi beger oss alla tre till Stora Salen för att äta en ljuvlig middag.

Joshua vräker i sig en stor tallrik med potatisgratäng och honungsglaserade biffar. Coraline och jag har varsin tallrik med ångande varm risgrynsgröt, min toppad med kanel och socker, hennes toppad med socker och äpplemos.

"Hade ni kul under jullovet?" frågar jag försiktigt Coraline, lite nervös inför svaret. Hon ger mig en vänlig blick och nickar.

"Ja, fast vi tänkte mycket på dig Pene... Du kunde ha följt med mig. Mamma och pappa hade inte haft något emot det gumman. Det vet du," Jag nickar mot Cora lite blygt och generat.

"Jaja, det spelar ingen roll nu." fortsätter hon sedan och stoppar in en till sked med gröt i munnen. Jag gör det samma, Joshua pratar med en utav killarna från quidditchlaget så han engagerar sig inte särskilt mycket i mitt och Coralines samtal.

"Penelope," hör jag Erics röst säga bakom min rygg. Jag vänder mitt huvud och ser upp på honom. Han lutar sig fram mot mig för att slippa prata högt mitt inne i Stora Salen.

"Det var galet skoj senast, tänkte bara säga det." pratar han vidare, jag nickar och ger honom ett uppriktigt leende. Han nickar tillbaka,

"Coraline," han nickar mot Coraline och hon nickar tillbaka,

"Eric." svarar hon med glad röst.

"Vi ses Penelope."

"Ja det gör vi. Hejdå så länge." svarar jag och han ger mig ett leende till innan han går bort till Hufflepuffs bord och sätter sig ihop med resten utav killarna som redan sitter där.