Badboy vs. Badgirl

0,2

"Sov gott"
Det sista jag såg innan allt blev svart var Camerons äckligt roade flin.

~Skylers perspektiv~

Jag vaknade utav en fruktansvärd smärta i min mage, jag la hårt armarna runt min kropp och drog upp mina knän mot min bröstkorg. Ett lågt stön lämnade mina läppar.
"Var det verkligen nödvändigt?" Sammanbitet pressade jag ur mig orden, och försökte att inte visa hur ont det egentligen gjorde.
"Ställ dig upp" Camerons mörka röst ekade genom det lilla rummet, och jag ställde mig osmidigt upp, fortfarande med händerna runt min mage. Jag kastade en snabb blick på den blonda flinande mannen vid hans vänstra sida, mannen vars fot ett flertal gånger träffat min kropp.
När jag äntligen tagit mig upp från golvet, kände jag återigen den fruktansvärda smärtan, denna gång ännu värre.

Min kropp slog emot golvet med en hög duns, ett högt stön smet ut från mina läppar.
"Ställ dig upp"
Varenda muskel i min kropp sa emot, och jag kunde inte förmå min kropp att resa sig upp.
"Ställ dig upp", Denna gång lät rösten betydligt mer irriterad, nästan ilsken.
Jag drog hårdare armarna runt min mage, i hopp om att dom skulle skydda min ömtåliga kropp om ytterligare en spark skulle träffa min kropp.
En plötslig smärta spred sig i min tinning, innan allt svartnade.

Jag öppnade långsamt mina ögon och smärtan gjorde det svårt att andas.
Efter vad som kändes som en evighet lyckades jag få min kropp att resa sig upp från det kalla betonggolvet. Jag trevade mig försiktigt fram i mörkret. Illamåendet trängde sig fram, och endast ett par sekunder senare hade min kropp kollapsat och låg nu på golvet, samtidigt som allt innehåll i min mage vällde ur mig.
"Vad är det för fel på dig?! Är du helt efterbliven?!" Röt en mörk röst, jag inte hört tidigare.

Jag kände hur mannen tog tag i mitt hår och drog upp mig från marken, ett smärtsamt läte lämnade mina läppar.
Mannen slog upp den tunga betongdörren och släpade mig ut genom den, i mitt hår.
Det starka ljuset träffade mina ögon och jag drog snabbt upp handen för att täcka mitt ansikte, och skydda mig från att bli blind.
Höga röster hördes inifrån det massiva huset, och väl i vad som ser ut som ett vardagsrum satt minst femton killar och skrek.
Mannen som höll mig,- fortfarande i mitt hår, harklade sig och fick därför uppmärksamheten från alla i den massiva soffan.

Mannens dova röst fyllde rummet, samtidigt försökte jag att vänja mig vid ljuset och bara se till så att jag inte föll ihop framför alla.
"Zach, ta med henne upp. Låt henne duscha och ge henne rena kläder." Camerons röst lät som en frälsning just nu, det fanns inget jag hellre ville än att ta mig ur dessa äckliga kläder, -Eller jag ville ju ta mig härifrån men, efter det så ville jag ta mig ur dessa äckliga kläder.

Zach,-som den blonda flinande mannen från tidigare, tydligen hette reste sig upp ur soffan, och mannen som tidigare släpat mig hit, släppte mitt hår vilket fick min kropp att falla till golvet.
"Men ställ dig upp!" Yttrade Zach irriterat, innan han drog tag i min arm och släpade mig efter honom.
Väl inne i badrummet slog Zach sig ner på toaletten.
"Så? vad väntar du på? Gå in i duschen!" Hans irriterade röst fick mig att rycka till.
Jag rynkade äcklat ögonbrynen över att han skulle sitta i rummet.
Jag klev in i duschen, med kläderna på, och drog långsamt av mig kläderna med ryggen vänd mot Zach. Jag öppnade försiktigt duschdörren och släppte mina kläder på golvet.
Jag duschade snabbt och när jag var klar sträckte jag mig efter en handduk, och virade den snabbt runt mig innan jag klev ut ur duschen.
Zach kollade på mig med ett stort flin, innan han reste sig upp och ställde sig alldeles för nära. Hans händer placerades på min rumpa och jag knuffade snabbt bort honom, vilket fick hans humör att ändras drastiskt, hans ögon mörknade och hållningen blev spänd.
Hans hand höjdes och handflatan träffade min kind.
Det kommer bli ett fint märke...

Zach drog irriterat ut mig ut ur badrummet och in i ett sovrum.
"Klä på dig"
Jag nickade och gick fram emot sängen, där det låg en hög med kläder.
"Seriöst?" Yttrade jag skeptiskt och höll upp vad som skulle föreställa mina underkläder, vilket var typ ingenting.
Ett stort flin spred sig på hans läppar och han granskade min kropp, som endast var iklädd en handduk.
"Tror dom kommer passa dig skitbra" ett flirtigt leende placerades på hans läppar.
Jag suckade innan jag försiktigt drog på mig mina underkläder, noga med att inte visa någonting.
"Kan du vända dig om?"
Han skakade på huvudet med ett nöjt flin.
"Nope, då kanske du försöker smita" yttrade han nöjt.
Jag skakade på huvudet innan jag vände mig med ryggen åt honom och släppte handduken och drog snabbt på mig mina kläder.
När jag vände mig om igen gick en rysning längst hela min kropp, det var knappt tio centimeter mellan våra ansikten, och ännu mindre mellan våra kroppar.
Jag försökte desperat backa, vilket inte var möjligt då sängen tog emot.
Hans händer smekte min kropp, och han drog i min byxkant.
Jag kände hur paniken spred sig genom kroppen med en väldig fart.
I ren desperation knuffade jag bort Zach så hårt jag kunde och nästintill sprang ut ur rummet och ner för trappen.

Jag krockade ihop med Cameron som spärrade upp ögonen, jag gömde mig snabbt bakom honom och såg hur Zach gick ner för trappen med ett överdrivet leende på läpparna.
"Vad håller hon på med? Vad har du gjort?" Cameron lät oerhört trött.
"Jag? Det var hon som började klä av sig framför mig" luften gick ur mig och jag skakade våldsamt på huvudet.
Cameron suckade innan han började gå därifrån. I ren panik gick jag efter Cameron, inte vet jag varför för han skulle antagligen inte ha något emot att Zach attackerade mig igen.
Jag fann trots allt en viss trygghet i Cameron, en trygghet jag själv inte ens kan förklara.
"Hungrig?" Jag ryckte till av hans plötsliga röst och skakade på huvudet.
"Vart är Nicole?"
Han tog upp en pizzabit ur en kartong och räckte den till mig, jag åt försiktigt. Fortfarande nervös över att han skulle förgifta mig eller något.
Han tog upp en egen pizzabit som han åt på.
"Hon är hemma, i trygghet" ett leende spred sig på hans läppar, "Och du var ju visst hungrig"

A/n

Rösta och kommentera<3