Badboy vs. Badgirl

10,3

Du slutar aldrig att förvåna mig.
Du slutar aldrig att amaze me.
Du slutar aldrig att överraska mig.
Och jag slutar aldrig älska dig.

~Camerons perspektiv~

Jag lägger armarna runt henne och drar henne hårt intill mig.
"Så fruktansvärt vacker"
Hon släpper ut ett lågt skratt, och jag kysser försiktigt hennes panna.
Hon skrattar och drar sig ur mitt grepp,
"Vad fjäskar du för nu då?"
En låg suck lämnar mina läppar när jag långsamt skakar på huvudet,
"Vadå fj-"
Hon avbryter mig med en suck,
"Du ska åka igen, ellerhur?"
"Det är bara i några veckor, spanjorerna krånglar igen"

Hon drar ena handen genom håret och knyter sedan armarna,
"Jag följer med"
"Nej det gör du inte."
"Jag. Följer. Med."
Jag tar ett kliv närmre henne, och lägger handen runt hennes haka, vinklar upp hennes ansikte.
"Ingenting får hända dig, Skyler. Du stannar här, ingen idé att krångla"
Hon håller bestämt blicken fäst på mig, men skakar snabbt bort min hand.
"Jag hatar när du gör såhär"

Jag lutar mig emot väggen, med en djup suck och granskar henne. Besvikelsen i hennes ansikte är tydlig.
"När åker du?"
Suck.
"Imorgon"
En välbekant melodi fångar min uppmärksamhet och jag fiskar upp den svarta telefonen ur fickan.
Zach
Jag lyfter blicken för att ursäkta mig, men hon har redan försvunnit ur mitt synfält.

"Nått nytt?"
"Vi åker redan i kväll, på Armandos order."
En låg suck lämnar mina läppar, samtidigt som jag kort svarar honom, och pressar ner telefonen i fickan igen.
"Skyler"
Endast ett par sekunder senare kliver hon ut i hallen, med jordgubbsskålen i ena handen.
Jag är precis påväg att berätta för henne att vi måste åka, när hon trycker fötterna i skorna och kliver ut genom dörren.

Jag slänger en snabb blick på vardagsrummet, och granskar röken som bildas när man blåser ut ljus långsamt stiga, och försvinna in i tomma intet.

A/n

Rösta & kommentera<33

TACK SÅ MYCKER FÖR 100K LÄSNINGAR!! NI ÄR BÄST I HELA VÄRLDEN.

Mvh your friendly neighborhood alien