Badboy vs. Badgirl

2,9

Tårar rinner ner för bådas läppar.
Jag älskar dig skyler.

~Zachs perspektiv~

Ett stort leende befann sig på allas läppar just nu.
För i detta fett läskiga rum satt Skyler.
Camerons armar låg tight pressade kring hennes smala kropp.
Dem båda skrattar samtidigt som tårarna rann nerför deras kinder.
Jag klappar lätt Niall på axeln, ingen av oss vill avbryta deras 'moment', även fast vi vet att vi måste lämna så fort som möjligt.

"Jag vill hem" yttrar sedan en svag ljus röst.
Det dröjer inte länge förens de båda står upp, fortfarande med armarna kring varandra.
Hennes kropp vinglar till, och bara ett par sekunder senare är hon i Camerons famn.
Okej, det är nästan så jag blir lite avundsjuk
Vi flyttar snabbt på oss, och följer sedan efter dem.
"Vänta!" Ropar Skyler, och Cameron släpper ner henne. Hon försvinner upp för trappen, och efter ett par minuter joggar hon nerför trappen.
Med ett silvrigt halsband i handen.
"Ehm.. jag typ snodde, eller nej, lånade ditt halsband för ett par veckor sedan" Camerons skratt ekade i hallen, men jag kunde inte släppa det faktum att hon tror det gått ett par veckor.
Min blick möter Camerons och han skakar lätt på huvudet, antagligen för att jag inte ska påpeka det.
Han skrattar och tar försiktigt halsbandet och sitter det runt hennes hals.
"Det passar bättre på dig"
Dem går skrattandes ut genom dörren, och jag ler.
Så jävla söta är dem.
Min blick möter Nialls.
"Någon måste berätta för henne" hans röst är låg. Och jag nickar.
"Ja, men inte nu. Låt dem vara i ett tag"
Han nickar och vi båda lämnar huset utan en sista blick.
Cameron räcker sedan en silvrig tändare till Skyler.
Vi alla suckar lättat ut när huset står i lågor.
Därefter lämnar vi huset.
Hon är tillbaka, vår skyler.

A/n

Rösta och kommentera<3