Badboy vs. Badgirl

6,8

Jag somnar till ljudet av doktorer, och Camerons höga snyftningar.

~Camerons perspektiv~

Jag vaknar ur min trans, utav att någon petar mig på axeln.
Jag vänder stint blicken emot den kvinnliga läkaren,
"Miss Skyler klarade operationen. Läget är stabilt"
Jag kastar mig ur stolen, och lägger armarna kring läkaren.
Hon kramar stelt tillbaka,
"Det finns fortfarande en viss chans att hon inte klarar det. Annars bör hon vakna inom 24 timmar"
Jag tjuter lyckligt, som en liten unge.
Min skyler lever.
Hon fucking lever

"Hon är i sitt rum"
Jag tackade snabbt läkaren, innan jag skyndade mig emot hennes rum.
Jag öppnade långsamt dörren, och klev in.
Hela min kropp slappnade av när jag fick syn på henne, och det kändes som om jag kunde andas igen.
Hon andas

Jag gick långsamt närmare, och granskade henne.
Min fina
Hennes läppar var inte längre lila, utan hade sin normala rosa ton.
Hennes hår var ännu mer oorganiserat, och hennes kinder var lätt rosa.
Så vacker.
Hela min kropp bubblade av välbehag.

Jag tog en stol, och flyttade den, till andra sidan sängen.
Jag satte mig på den, och lutade ena handen på hennes.
"Baby"
Jag pustade lättat ut, och lutade mitt huvud emot hennes höft.
Jag slöt ögonen, och somnade strax därefter, med ett lyckligt leende på läpparna.
Hon dog inte

Jag vaknade, och suckade lågt över smärtan i min rygg.
Jag log nöjt när jag kände hennes hand i mitt hår.
Vänta va?
Jag spärrade upp ögonen, och lyfte snabbt huvudet från henne.
Jag granskade henne.
Hennes hand lades långsamt på hennes bröst, och jag log stort. Varenda cell i hela min kropp reagerade, och jag ville bara skrika rakt ut i lycka.
Jag flyttade min blick ner till våra händer.

Hon hade flätat ihop våra händer.
Mina ögon tårades, och jag log stort.
"Skyler"
Hon öppnade sina ögon någon millimeter, innan hon stängde dem igen.
Hon lever
Jag drog försiktigt handen över hennes kind.
Hon öppnade trött ögonen igen, men stängde dem strax därefter.
Jag skrattade lyckligt, och kramade hårdare om hennes hand.
Hennes trötta blåa ögon mötte mina, och jag försökte hålla tillbaka tårarna.
Hon klämde försiktigt med sin hand runt min, vilket fick tårarna att rinna nerför mina kinder.
Så jävla vacker.

Hon klappade försiktigt med fingrarna emot täcket, utan att lyfta handflatan.
Jag rynkade ögonbrynen, och hon grimaserade lätt, innan hon repeterade samma rörelse.
Jag gav henne en förvirrad blick, och hon log minimalt.
"Kom"
Hennes röst var låg och hes, vilket mest lät som ett lågt pip.

Jag nickade, innan jag vääääldigt försiktigt la mina händer kring hennes midja, för att flytta henne några centimeter åt sidan.
Hon log smått, och det syntes hur hon kämpade med att hålla ögonen öppna.

Jag la mig försiktigt ner bredvid henne, och la väldigt försiktigt mina armar kring hennes höfter.
"Godnatt Skyler. Jag älskar dig"
Jag la mitt huvud på hennes bröst, och slöt ögonen.
Min skyler lever.
Hon dog inte
Min fina skyler.
Hon la sin hand i mitt hår, och lekte försiktigt med mitt hår.
Jag log nöjt, och somnade strax därefter, med ett lyckligt leende på läpparna.
Min prinsessa, mitt allt, hon lever.

Jag öppnade trött ögonen, och ett stort leende spred sig över mina läppar, när jag insåg att hennes hand försiktigt lekte med mitt hår.
Jag lämnade en försiktig kyss på hennes bröst, innan jag försiktigt lyfte mitt huvud.