Badboy vs. Badgirl

11,2

Jag överlevde. Hittills.

~Skylers perspektiv~

Ett lågt läte rymmer från mina läppar samtidigt som jag långsamt öppnar mina ögon.
Till min stora förvåning är inte smärtan så överväldigande, så jag sätter mig försiktigt upp och granskar rummet. Tomt?
Var är alla?
Jag söker med blicken efter min telefon, men ger upp strax därefter då jag inte hittar den.
En suck lämnar mina läppar och jag sjunker ner i sängen, var är Cameron?
Jag sluter långsamt ögonen och det dröjer inte länge förens jag återigen somnat.

Jag tycker till av ljudet av dörren som öppnas, och flyttar långsamt blicken ditåt, bara för att få syn på Linus.
Han drar handen genom håret och ger mig ett osäkert leende,
"Du har vaknat"
Jag granskar honom innan jag trött yttrar,
"Cameron?"
Han suckar och börjar vandra runt i rummet,
"Han fick förhinder"
Något är fel.
"Linus, var är Cameron?"
Han fortsätter vandra runt i rummet, och drar händerna genom håret.
"Linus. Var är Cameron?"
Han möter min blick och yttrar högt, med en förtvivlad ton,
"Det kom en massa poliser och hämtade dom, jag visste inte vad jag skulle göra"
Jag spärrar upp ögonen och försöker sätta mig upp, men hindras av smärtan,
"Vadå poliser? Skämtar du med mig?"
Han sjunker ner på en av stolarna och drar händerna genom håret,
"Jag visste inte vad jag skulle göra"
Jag försöker desperat lugna paniken som kryper sig närmare,
"Har du pratat med Armando?"
Han nickar och fortsätter vandra runt i rummet.

Efter ytterligare en halvtimme börjar mitt tålamod tryta, så jag plockar snabbt ur alla dropp och kablar,
"Det här funkar inte, vi måste göra nått"
Linus protesterar vilt, och jag reser mig mödosamt upp från sängen, bara för att kliva fram till Linus,
"Du ska hjälpa mig, vare sig du vill det eller inte"
Jag fiskar smidigt upp pistolen ur hans jackficka och riktar den mot honom,
"Du vill inte se mig arg."
Han spärrar upp ögonen och stelnar till,
"Skyler"
Jag skakar på huvudet och trycker honom framför mig med hjälp av pistolen, ut genom rummet och genom korridor efter korridor tills vi tillslut når entrén.

Väl ute på parkeringen suckar jag uppgivet, både av smärta och av irritation.
Hur fan har jag tänkt att ta mig härifrån? Gå?

Sedan inser jag att bilen killarna kom hit i fortfarande står någonstans på parkeringen.
"Linus, var är bilen"
Han skakar snabbt på huvudet, och jag letar snabbt igenom hans fickor bara för att sedan hitta den efterlängtade bilnyckeln, bingo

Efter mycket om och men har jag äntligen lyckats få in Linus i bilen,
"Varför måste du göra det på det svåra sättet?"
Jag grimaserar över smärtan i min rygg, innan jag startar bilen och börjar köra mot polisstationen.

Vän framme parkerar jag slarvigt och vänder mig emot Linus,
"Nu gör vi det här på det lätta sättet, vi går in. Pratar med dom och fixar ut killarna, okej?"
Han skakar på huvudet, och protesterar vilt.
"Jag är ledsen Linus, men vi måste göra det här. Jag lovar att inget kommer hända dig där inne"
Han sväljer hårt och kliver motvilligt ur bilen, och in på stationen.

Polisen i receptionen ger mig ett snett leende,
"Vad gäller ert ärende?"
Jag harklar mig,
"Jag skulle vilja betala borgen"
Han nickar,
"Namn?"
Han tittar på mig och Linus och jag presenterar mig snabbt, men när polisen vänder sig emot Linus och väntar på att han ska säga sitt namn skriker han istället ut,
"Hon har en pistol!"

A/n

Trååååkiggttttty sorry