"Hon är hög som ett hus, Harry fann henne utanför vår lägenhet."
Jag spärrar upp ögonen och min blick möter Dylans.
"Vad gjorde hon ens ensam från början?"
"Hon skulle hem. Emil körde henne och ingen av oss vet vad hon gjorde där" Dylan håller upp händerna framför sig för att visa att han var oskyldig.~Zachs perspektiv~
"Vi får bära in henne"
"Omg!! Har ni målat om huset, va fint! Jag hade föredragit rosa, men blått är fint också" tjöt Skyler. Jag drog ihop ögonbrynen och kunde inte låta bli, utan lät ett leende spridas över mina läppar.
Jag tog försiktigt tag i hennes hand och tar med henne in, hon sjunger och dansar typ hela tiden. Vilket är otroligt underhållande."Jag släppte blicken från dig i tre sekunder, vad i hela friden" skrattar jag då hon ligger på golvet och skrattar.
"Jag flyyyger"
"Kom Skyler, ska vi äta"
Hon flög upp från golvet och tjöt lyckligt.
Den här tjejen alltså
En harkling hördes bakom mig och jag granskade Cameron som stod med ett hårt ansiktsuttryck och granskade Skyler.
"Woooo, kolla nallen pratar!"
Jag kämpade med att hålla mig för skratt, vilket gick skit och jag lutade mig fram och la händerna runt min mage.
Hon pratar med en gaffel och tror det är en nalle.
"Är hon full?"
Dylan kippar efter luft bredvid mig, vilket gör det ännu svårare att sluta skratta.
"Cameron? Åååh jag har saknat dig" sekunden senare har skyler slängt sig i Cams famn.
"Jag är längre än dig, Zach sa det. Är du avensjuuuk"Jag granskar Cameron och ser hur han lägger handen under hennes haka och lyfter upp hennes ansikte.
Hans ögon spärras upp
"Är hon hög?"
"Jaaaa, jag sa ju det. Jag är längre än dig" skrattade Skyler.
Camerons ansikte mjuknade.
"Kom gumman, vi går upp och lägger oss"
"Men du är arg på mig, snälla var inte arg på mig"
Och det var det sista jag hörde innan dem försvann upp på övervåningen.~Camerons perspektiv~
Jag drog henne tätt intill mig. Hon fnittrade lågt och sjöng samtidigt på någon låt.
"Cameron var inte arg på mig, jag vill inte att du ska vara arg. Det gör ont här" yttrade hon och la händerna över hennes vänstra bröst.
Luften gick ur mig och skuldkänslorna vällde över mig.
"Gumman jag är inte arg på dig, jag kan inte vara arg på dig"
Jag lämnade en kyss på hennes panna och smekte henne över håret.Inte visste dem att detta var lugnet före stormen.
A/n
Rösta och kommentera<3
YOU ARE READING
Badboy vs. Badgirl
Teen Fiction~English version in my profile~ Skyler White, en helt vanlig 17åring. Vad händer när hon möter, -eller rättare sagt blir kidnappad av, ingen mindre än Cameron Dallas. Killen med det dåliga ryktet, men det gudalika utseendet och den oemotståndliga c...