Hoppas bara att detta går som planerat.
~Skylers perspektiv~
Jag suckar uppgivet samtidigt som jag går med långsamma steg nerför trappen, min blick möter Zachs och han föser iväg mig mot bilen,
"Vi har väntat på dig i en kvart nu, skynda för fan"
Jag skrattar lågt innan jag kliver in i bilen.
Min blick möter Camerons genom spegeln och jag vänder blicken emot Alex som sitter bredvid mig, och jag ler lätt och lutar huvudet mot hans axel.
Zach sätter sig i framsätet och Elliot klagar tyst över att han hellre kunde sovit istället för att träna.Efter en kvart var vi framme och vi hoppade ut ur bilen, och gick in.
Nästan alla blickar vändes emot oss och dom flesta nickade respektfullt emot Cameron.
Dom delade upp sig och gick iväg, jag stod kvar med Cameron.Jag höjde ögonbrynet, "Du vet att du inte får träna, eller slåss." Jag satte mig på golvet.
"Jag tänker inte slåss emot dig, aldrig"
Han behöll en seriös min, innan han sparkade till mig på axeln.
Jag grimaserade lätt över smärtan, men satt kvar.
Han la sin fot emot min bröstkorg och pressade ner mig emot golvet.
Hans fot förflyttades till min hals, där han la ett hårt tryck, och som ren reflex drog jag undan hans fot och fällde honom så han slog i marken.
Jag reste mig snabbt upp och granskade Cameron som även han ställde sig upp.
Han flinade lätt åt mig, och det dröjde inte länge innan vi slogs, som om våra liv hängde på det.
Mitt huvud började värka, och jag försökte ignorera det och fortsatte.
Han drog tag i mina axlar och fällde mig snabbt, jag slöt ögonen och väntade på det hårda fallet.
Som aldrig kom, jag kände hans händer kring min midja,
"Jag vann" flinade han, jag höjde på ögonbrynet.
Jag sparkade till honom i bröstet och kastade mig bakåt och gjorde en kullerbytta när jag landade.
Jag satt kvar på golvet och granskade hans rörelser noggrant.
Innan jag hunnit reagera hade han sparkat mig i magen och jag stapplade bakåt, vilket resulterade i att jag fick ta emot ett flertal slag och sparkar.
En knytnäve träffade min käke och jag föll bakåt.
Luften gick ur mina lungor och jag drog djupt efter andan.
Det svartnade framför ögonen och i ren panik sparkade jag till honom i magen.
Ett smärtande ljud lämnade hans läppar och jag satte mig upp och försökte desperat få tillbaka min andning.
Smärtan i mitt huvud pulserade och gjorde det svårt för mig att hålla ögonen öppna.
Jag slöt ögonen och hoppades att Cameron inte skulle attackera mig.
Illamåendet kom som en våg och jag reste mig panikslaget upp.
Jag kände hur någon la sina armar kring mina axlar.
"Jag måste spy" fick jag lågt ur mig, vilket resulterade i att jag endast et par sekunder senare var inne på toan och spydde.
"Vad i helvete hände?" Zachs röst var mörk och irriterad, samtidigt som han drog sin ena hand längst min sida och andra höll undan mitt hår.
När jag var klar reste jag mig upp och kom genast att tänka på vad jag hade gjort,
CameronJag knuffade undan Zach och joggade snabbt ut ur toan.
Min blick landade på honom, och han satt med ryggen åt mig på en bänk.
"Cameron"
Han vände sig om, och la genast sina armar kring mig.
"Är du okej?" Jag nickade och begravde mitt huvud i hans bröst.
"F-förlåt, det var inte meningen" viskade jag.
Han skrattade lätt, innan han lågt yttrade,
"Jag vann"A/n
Rösta och kommentera<3
YOU ARE READING
Badboy vs. Badgirl
Teen Fiction~English version in my profile~ Skyler White, en helt vanlig 17åring. Vad händer när hon möter, -eller rättare sagt blir kidnappad av, ingen mindre än Cameron Dallas. Killen med det dåliga ryktet, men det gudalika utseendet och den oemotståndliga c...