Badboy vs. Badgirl

2,7

Jag har blivit galen.
Jag hallucinerar.
Ett högt skratt lämnar mina läppar
Jag skrattar
Jag skrattar åt hur galen jag blivit.
Normalt
Jag slöt ögonen och somnade med ett leende.

~Camerons perspektiv~

Skyler har varit borta i två månader.
Två fucking månader
Och det är mitt fel.
Hon kanske är död.
Och då vore det mitt fel.
Shit, tänk om hon är död
Jag slår handen i väggen och skriker frustrerat.
Det är först när jag drar händerna över ansiktet som jag inser att jag bölar.
Jag sjunker ner mot väggen samtidigt som jag lipar som en jävla treåring.
Skyler
Min Skyler är borta.
"Ca-, gråter du?" Hör jag Zachs röst, och jag orkar inte svara, än mindre vända blicken emot honom.
Jag reser mig upp och ryter,
"Zach, tänk om hon är död? Då har jag dödat henne, det är mitt fucking fel?! Jag älskar henne Zach, jag ville ta henne på dejter,jag ville gifta mig med henne, skaffa en familj, bli gammal med henne. Jag ville bli god för henne. Jag kan inte leva utan henne. Hon är mitt allt. Jag klarar mig inte utan henne" Min kropp omfamnas utav Zachs armar och jag bölar för fullt, samtidigt som min röst blir svagare för varje ord som lämnar mina läppar.
"Jag älskar henne Zach"
Zach hyschade mig och kramade om mig hårdare.
"Jag älskar henne" upprepar jag lågt.
"Hon är inte död Cameron, vi ska hitta henne. Du kan fortfarande gifta dig med henne, ni kan fortfarande skaffa en familj Cameron. För hon lever, och vi ska hitta henne"
När jag lugnat ner mig, drar vi långsamt ifrån kramen.
"Alla letar efter henne, tillochmed en utav världens bästa spioner letar efter henne Cameron, vi kommer hitta henne"
Jag nickar och drar händerna över ansiktet för att ta bort de jävla tårarna.

A/n
Rösta & kommentera gärna!
Det skulle göra lilla mig,eller ska det vara lilla jag?
Aja, det skulle göra mig suuuuperglad, alltså gladare än ior, när han finner sin svans<3333