Badboy vs. Badgirl

9,2

"Okej, det är väll lika bra att berätta redan nu. Emily är din dejt ikväll, och hon ska presenteras som Skyler under hela kvällen."

~Camerons perspektiv~

"Okej, det är väll lika bra att berätta redan nu. Emily är din dejt ikväll, och hon ska presenteras som Skyler under hela kvällen."
Jag spärrar upp ögonen, och släpper genast hennes hand, som hon envist höll kvar,
"Aldrig"
Han sträcker då över ett papper till mig, som jag snabbt läser igenom.
Emily skrattar lågt,
"Det är ingen fara, vi ska nog komma ganska bra överens du och jag. Komma ganska nära varandra"
Jag skakar på huvudet, och lägger mina händer på hennes axlar, för att förhindra att hon kommer mycket närmare.
"Skyler, du kan gå upp och byta om. Du ska åka om fyrtiofem minuter."
Hon nickar, och reser sig upp, och det är först nu jag inser att tårar rinner ner för hennes kinder.
"Baby"
Jag lägger mina händer runt hennes höfter, och drar henne intill mig.
Hon suckar lågt,
"Vi har jobb att göra, vi får prata senare Cameron"
Hon sliter sig ur mitt grepp och försvinner ut ur rummet.
Jag vänder mig irriterat emot farsan igen, och slår handen i bordet,
"Du tycker inte att hon har haft det tillräckligt jobbigt på sistone eller? Du kommer vara anledningen att hon går i kras, andra farsan som förstör henne" ryter jag högt, och han suckar,
"Hon ville skydda sin kusin, och det här var bästa sättet. Emily är den sista i hennes familj som hon faktiskt har kontakt med, och när hon blir dödshotad så ville hon göra något åt saken. Du och killarna ska skydda Emily under dom närmsta veckorna, och hon ska vara din flickvän offentligt under ett par dagar, för att lugna ner situationen. Skyler ska hålla låg profil i ett par veckor."
"Flickvän offentligt? Aldrig i helvetet!"
Emily himlar med ögonen,
"Vi har skrivit på avtal, jag får inte röra dig sexuellt, om inte det är du som tar initiativet."
Jag som tar initiativet? Helvete heller
"Vi får prata mer om detta senare, nu måste ni göra er i ordning, ni åker om lite mer än en timme"
Jag nickar trött, då det inte är någon ide att säga emot.
Dock måste jag prata med Skyler.

Jag slår trött upp dörren, med Emily i släptåg, och sjunker trött ner på sängen.
"Okej, så var är min.." hon fnittrar lågt,
"Min garderob"
Jag pekar trött emot Skylers garderob, och hon trippar entusiastiskt in i garderoben.
"Hon har bra smak i killar, But thats it"

Efter ytterligare tio minuter så drar hon ut den röda klänningen hon hade på sig när jag friade.
"Inte den"
Hon ger mig en förvirrad blick och jag reser mig upp, och drar klänningen ur hennes hand.
Jag plockar fram en ljusblå långklänning, och sträcker fram den emot Emily, samtidigt som jag ömt hänger upp den andra klänningen på sin rätta plats.
Helvete heller, ingen annan än min skyler ska så mycket som röra den klänningen.
Emily drar på sig klänningen, och jag drar irriterat upp blixtlåset och kliver ut ur rummet, och ner för trapporna med henne i släptåg.

Alla killarna granskar henne nyfiket, och jag söker desperat med blicken efter Skyler.
Hon får inte ha åkt redan.
Emily pratar entusiastiskt med killarna, och jag vänder blicken emot trappen, och får syn på henne.
Det kändes som att allt stannade när jag fick syn på henne.
Hon är så fruktansvärt vacker.
Hon har på sig ett par svarta vida byxor, som perfekt framhäver hennes kropp, och en tight vit skjorta, så jävla vacker.
Hon har sitt hår uppsatt i en låg knut, och höga klackar.
"Skyler, du måste åka, annars blir du sen!"
Hon nickar emot Niall, men stannar ändå upp i trappen, med blicken fäst på mig.
Ett minimalt leende sprider sig över mina läppar.

"Ja, fast klänningen passar inte. Du vet, Skyler har alltid varit tjockare än mig"
Jag vänder chockat blicken emot Emily, och knyter nävarna över hennes påstående.
Är det någon som är tjock så är det du, i skallen.
Jag vände tillbaka blicken emot trappen, men då har hon redan gått.
Helvetes jävla skit

Zach knackar mig på axeln, och håller upp nyckeln till den gula Ferrarin till mig.
Nope, not gonna happen
Jag lägger ner nyckeln i den svarta asken och tar istället upp närmsta nyckel, och kliver ut genom dörren när Zach lägger sin hand på min axel.
"Jag vet att jag har betett mig som ett as på sistone, men du kan ändå snacka med mig när något händer"
Jag suckar lågt,
"Jag snackar hellre med skyler just nu"
Han skrattar lågt,
"Bara så att du vet, det är inte dig hon är sur på, det är Emily. Och om du inte hade varit så jävla djupt inne i kärleksbubblan hade du också vetat det. Det löser sig."
Jag nickar, och han kliver in i sin bil, och jag likaså.

"Okej, hur gör vi det här? Gulliga smeknamn jag borde veta om?"
Jag ger henne en irriterad blick,
"Du vet att enda anledningen till att jag gör det hör överhuvudtaget är Skyler, allt det här är fake, vi ska inte ha 'gulliga smeknamn'. Du står vid mig, håller käften och ler artigt, okej? Inget klängande"
Hon himlar med ögonen och nickar långsamt,
"Så länge du lovar att dansa med mig"
"Nej"
"Då kommer jag klänga, och kalla dig gulliga smeknamn"
"Nej, det kommer du inte. För då skickar jag iväg dig på posten, och låter dig hamna på en öde ö, där jag hämtar dig om ett par månader, och sedan skickar hem dig"
Hon skrattar lågt,
"Du är så rolig!"
Jag rynkar irriterat på ögonbrynen.
Det är inte värt att mörda henne, meningen är att skydda henne från att dö.
Gör det för Skyler.
Bara för Skyler.

Jag parkerar bilen,
"Sitt kvar"
Jag kliver ut ur bilen och går runt, för att öppna hennes dörr, där jag motvilligt lägger min arm kring hennes midja.
Hon fnittrar lågt, och jag kastar över nyckeln till vakten, som sedan går för att parkera bilen.
"Du dricker ingen alkohol" väser jag lågt, med ett fakeleende när vi stiger in i salen.

Folk vänder sig emot oss, och nickar eller ler stort.
"Dallas! Det var allt för länge sedan, jag hör att du har förlovat dig...Skyler?"
Emily nickar, och ler stort, han kysser hennes hand och jag stelnar till.
Hon har Skylers ring
Hell Nah
"Om du ursäktar mig, så måste jag utbyta ett ord med min fästmö" mumlar jag ansträngt och drar försiktigt med mig Emily.
"Varför har du hennes ring?"
Mitt grepp kring hennes kropp hårdnar och hon kvider lågt,
"Det är inte hennes ring, hon köpte en fake"
Jag släpper henne, och pustar lättat ut.
Hon ler stort, och jag söker med blicken över salen,
"Kom, var artig nu"
Jag drar försiktigt med henne emot folket, och stoppas flera gånger utav en massa bekanta.
"Cameron, hade du tänkt att ignorera mig eller?"
Adriano och Ellie ler stort emot mig, och jag skrattar lågt,
"Nej, tänkte bara att man ska hälsa på fint folk sist, eller nått i den stilen"
Ellie ger mig en tveksam blick, och sneglar på Emily, som precis ska sträcka fram handen för att hälsa, när jag istället tar hennes hand i min.
"Jag förklarar senare, men hur går det med affärerna?"
Dom båda nickar, och Adriano skrattar ljudligt,
"Det går som smör på en varm dag! Hur går det själv? Du tar ju över snart"
Ett lågt fniss lämnar Emilys läppar, och hon yttrar lågt,
"Det går bara fint, vi gör oss redo för bröllop."
Det känns så jävla fel

Jag lutar mig emot Emily och viskar lågt,
"Dom vet att du ljuger, bara håll tyst"
Hon suckar lågt,
"Men okej pappa, andas lite också så att du inte får hjärtinfarkt"
Ellie skrattar lågt,
"Där snackar vi släktdrag"
Jag suckar lågt, och Emily tjuter entusiastiskt,
"Vi måste dansa!"
Jag skakar snabbt på huvudet, och Adriano flinar stort,
"Jo, gå och dansa med din 'fästmö' nu, så får vi avsluta vår konversation senare"

A/n

:/

Rösta och kommentera<3