Badboy vs. Badgirl

11,0

"Fan skyler"
Hon skrattar lågt och pressar sina läppar mot mina.

~ Camerons perspektiv~

En låg suck lämnar mina läppar när en massa läkare återigen drar henne ur mina armar, stammisar på ett sjukhus, stabilt.
Jag sjunker förtvivlat ner på en av stolarna och ser hur dem andra i väntrummet sänder oss rädda blickar och ett par reser sig upp och går, men kvinnan bredvid sitter kvar och stirrar på mig, så jag flyttar över min blick emot henne.
Hennes ögon spärras upp och hon plockar skakigt upp sin telefon ur väskan, ett flin sprids över mina läppar samtidigt som jag långsamt lutar mig närmare henne, och när det endast är ett par centimeter mellan våra ansikten yttrar jag lågt,
"bu"
Hon skriker högt och springer därifrån.
Flinet på mina läppar växer och jag sjunker återigen ner i min egen stol, ibland känns det jävligt bra att vara fruktad av alla.

"Det där var jävligt lågt, tillochmed för att vara du" yttrar Linus med en suck, vilket får ett lågt skratt att lämna mina läppar.

Jag plockar upp telefonen, och svarar på ett inkommande samtal från farsan,
"Vad vill du?"
Han skrattar lågt,
"kom hit. Nu."
Jag suckar lågt,
"jag tänker inte lämna henne"
"Cameron hon överlever, det är det inte säkert att vi gör. Kom hit nu, innan jag blir arg"
Ilskan puttrar när jag lågt yttrar,
"jag kommer inte lämna henne, punkt slut"
Jag tittar ut genom ett av dem tråkiga fönstren och suckar när regnet öser ner innan jag yttrar,
"jag kommer inte ändra mig. Jag stannar här"
"Cameron, vi har ett problem" ropar Alex och knuffar mig i sidan, och jag suckar lågt och avslutar samtalet med farsan, bara för att vända mig om för att få syn på massa poliser.
"Helvete"
Jag ska precis dra upp pistolen när Zach hårt knuffar till mig,
"Gör det inte Cameron, då kommer du aldrig få se henne igen"
Jag suckar, men inser att han har rätt.
"Zach jag kan inte lämna henne, tänk om hon dör" paniken sprider sig genom min kropp när poliserna rör sig närmare. Innan jag hunnit blinka har dem börjat handfängsla, slåss och försökte brotta ner oss på marken.
Skyler
En hård smäll träffar mig i ansiktet, och jag lyssnar på Zach för en gångs skull, och kämpar inte emot.
Efter ytterligare ett par minuter verkar poliserna vara nöjda med sina insatser  och leder oss ut genom väntrummet, jag slänger en blick emot hennes dörr och stannar upp, vilket får poliserna att dra och slita i mig ännu hårdare.
Jag spärrar upp ögonen när jag får syn på Linus i korridoren,
"Ta hand om henne" yttrar jag lågt, samtidigt som en läkare ropar,
"Anhöriga till skyler White"
Jag svär högt och försöker slita mig ur polisernas grepp, men dom drar mig längre och längre ifrån hennes rum.

Efter ytterligare femton minuter sjunker jag trött ner mot väggen i en av dem stora betongcellerna,
"Tänk om hon dör"
Dom andra killarna börjar genast protestera och jag suckar igen,
"Tänk om hon vaknar"
Nu tystnar dem och jag svär högt.
"Fan att allt alltid ska hända henne, jävla osis"
Jag skrattar lågt åt Zachs ord,
Riktig jävla osis.

A/n

Vad sägs om att ni lämnar en liten röst och kommentar?🥰