Badboy vs. Badgirl

1,6

Den här människan är sjuk.
Jag låste hennes telefon och la armarna kring Skyler.
Jag försökte samla mina känslor.
Hur länge har detta pågått?
Jag placerade en kyss mot hennes panna.
Ingen rör min skyler.

~ Skylers perspektiv~

Ett leende spred sig över mina läppar när jag kände hur Camerons hand smekte min kind.
Jag öppnade långsamt ögonen och min blick mötte genast hans fina bruna ögon.
"Shit, du är väldigt vacker" jag kunde känna hur mina kinder brände.
Jag begravde mitt huvud i hans bröst.
Han skrattade och hela min kropp blev varm samtidigt som all rädsla och oro bara rann ur mig.
"Cameroon"
Jag kunde inte hålla tillbaka leendet, och låg därför och log som ett fån.
Jag lyfte mitt huvud och våra blickar möttes, samtidigt som avståndet mellan oss minskade.
Precis när jag trodde han skulle kyssa mig, började hans fingrar kittla mig.
"N-neeej Cameron" skrattet ekade i rummet och magen värkte.
"Slutar om jag får en puss" yttrade han med en söt röst.
"J-ja"
Hans händer slutade kittla mig och vi kollade på varandra i vad som kändes som en evighet.
"Bara kyss mig"
Våra läppar kolliderade med varandra och hela min kropp exploderade.
"Skyler, du är min. Bara min. Ingen annans." yttrade han när våra läppar lämnat varandra.
Jag nickade med ett nöjt leende,
"Och du är bara min. Mr Dallas."

A/n

Rösta och kommentera<3