Badboy vs. Badgirl

9,1

"Du är jävligt snygg själv"

~Camerons perspektiv~

"Du är jävligt snygg själv"
Jag skrattar lågt, och drar ena handen genom håret,
"Det vet jag väll"
Hon himlar med ögonen, men skrattar sedan lågt,
"Och där har vi honom, Fuckboy Cameron"
Jag höjde ena ögonbrynet och gav henne ett snett flin,
"För din skull så kan jag vara vem som helst baby"
Hennes kinder färgas rosa, och det syns tydligt hur hon tänker.
Och jag är jävligt nyfiken på vad, för att vara ärlig.
"Bevisa det"
Ett lågt skratt lämnar mina läppar, när hon fortsätter,
"Ge mig Fuckboy Cameron, här och nu"
Efter ett par sekunder av tystnad så ser hon återigen väldigt osäker ut.

Vad i helvete gör hon med mig?
Hur fan är det här ens möjligt?
Jag lägger mina händer kring hennes höfter, och lyfter upp henne på motorhuven på den gula Ferrarin med bestämda rörelser.
Jag biter lätt i hennes underläpp, vilket förtjänar ett lågt ljud.
Den här bruden gör mig galen.
Jag drar ifrån, för att istället löst nafsa på hennes hals, innan jag lutar mig närmare och viskar lågt,
"Fan, just nu längtar jag tills vi får nycklarna till vårt hus, då hade jag kunnat ta dig här och nu, utan att behöva oroa mig för att någon skulle se dig"
Hon flämtar lågt, vilket förtjänar ett lågt skratt från mitt håll.
Återigen skulle jag jävligt gärna vilja veta vad hon tänker.

En hög flämtning fångar min uppmärksamhet, och jag drar ifrån.
Hon sänder mig en snabb blick innan hon granskar personen bakom mig.
Jag vänder mig om, fortfarande med händerna på Skylers höfter, och får syn på Maggie som med stora ögon stirrar på mig.
"Vad är det för fel på er två? Okej att ni är mördare och skit, men det här är bara sjukt! Vad fan hade Colin ens gjort dig? Huh? Kände du dig inte tillräckligt mäktig? Behövde du någon att ta ut ilskan på?" Skriker hon desperat och viftar med armarna samtidigt som tårar rinner ner för hennes kinder.
Wow, nu är det säkert synd om henne också.
Jag höjer skeptiskt på ögonbrynet, och väntar tills hon har lugnat ner sig.
"Så att han hotade att döda Skyler är helt fine eller?" Yttrade jag lugnt och Maggie stelnar till,
"Colin skulle aldrig göra något sådant."
Jag skrattar lågt,
"Nej för Colin har aldrig mördat någon? Han är en ängel ellerhur?"
Hon ignorerar mig, och väser istället irriterat,
"Och även fast han mördade henne så skulle det inte göra mig ett skit just nu. Ni är båda ruttna mördare, som inte förtjänar annat än koskit!"
Jag applåderar sarkastiskt, vilket förtjänar en förvirrad blick utav Maggie,
"Och grattis, nu kan du också klassifieras som en mördare, välkommen till the dark side"
Hon spärrar upp ögonen, och jag flyttar blicken till Colin, som besviket håller blicken på Maggie.
"Så du tycker att det är okej att mörda Skyler bara för att din pojkvän har ljugit för dig i över ett år? Jag skiter fullständigt i hur ni löser det här, men dra för fan inte in Skyler i er skit."
Colin suckar lågt, och Maggie håller fortfarande blicken på Skyler.
"Maggie-"
Jag avbryter irriterat Colin, och yttrar hårt,
"Ni kan dra härifrån nu, och om ni så mycket som ser på henne någonsin igen, så dödar jag er."
Jag tystnar och vänder blicken emot Colin,
"Din lön bör vara på ditt konto inom tre dagar, tack för din tjänst här"

Jag drar Skyler intill mig, och leder henne in i huset.
Jag drar av mig skorna, och ska precis kliva in i köket när ljudet av fönster som går sönder fångar min uppmärksamhet, tätt följt utav larmet. Tydliga ljud utav skott hörs runtomkring huset, och en låg suck lämnar mina läppar.
Here we go again

Alla killarna rusar ner för trappor, och ut från sina rum i ren rutin.
Jävla tur att dom inte är nybörjare.
Zach kastar över en pistol till mig, som jag tacksamt tar emot, och ska precis dra Skyler intill mig när jag inser att hon är borta, och ytterdörren är öppen.
"Helvetes jävla skit!"

"Zach, var i hela helvetet är Haynes?"
Jag laddar pistolen, och kliver emot hallen med vaksamma steg.
Jag höjer pistolen, men sänker den lika snabbt när jag ser hennes stora blåa ögon.
Thank god
Hon och Maggie mer eller mindre släpar Colin, som har en tydlig skottskada i armen.
Ett minimalt flin sprider sig över mina läppar, och jag knuffar undan Maggie, som mestadels skriker och gråter panikslaget.

Vi sätter ner honom i köket, och jag ger skyler en irriterad blick,
"Du får fan inte gå iväg sådär, tänk om något hade hänt dig. Då hade jag aldrig förlåtit mig själv"
Jag drar in henne i min famn, och flyttar blicken till Maggie som gråter högt,
"Håll ett tryck på såret, annars förblöder han. Och håll käften"
Jag drar med mig Skyler därifrån, och granskar omgivningen.
Det ser ut att gå relativt fort att bli av med kräken.
Jag plockar upp en pistol från marken, och räcker över den emot Skyler.
Hon nickar snabbt emot mig, och vi kliver djupare in i huset, och skjuter ner alla i vår väg.
Dreamteam

Efter ytterligare ett par timmar så är alla kräk döda, och alla spår är bortsuddade, och om två timmar börjar den jävla balen, eller vad det nu är för skit.
Jag drar irriterat handen genom håret, och kollar på klockan, Skyler har varit och snackat med farsan i två timmar, om det nu är där hon är.
Jag knäpper den ljusblåa skjortan, och suckar lågt när Niall sticker in huvudet,
"Cameron, kom lite."
"Niall jag-"
Jag tystnar när jag hör tre alldeles för bekanta röster.
"Vad i helvete?"

Jag joggar snabbt ner för trappen, och slår hårt upp dörren till arbetsrummet, vilket får alla att tystna.
"Cameron, var snäll att avlägsna dig, och stäng dörren efter dig" Jag ignorerar hans påstående, och granskar istället Skyler, som vägrar möta min blick.
Vad håller dom på med?
Jag granskar den blonda tjejen framför henne, och kan för mitt liv inte minnas vart jag sett henne förut.

Hon reser sig upp, och sträcker ut handen emot mig,
"Emily White"
Hon ger mig ett stort leende, och det är först när jag möter hennes blåa ögon som jag inser, det är Skylers kusin.
Jag granskar henne, och kan konstatera att dom har vissa likheter, nästan så att dom skulle kunna vara syskon.
Dock är skyler 100000000 gånger vackrare.
Och hennes ögon, är jävligt mycket finare än Emilys.
"Cameron Dallas" svarar jag lågt, och flyttar blicken till Skyler, som fortfarande sitter med blicken ner i bordet.
Emily granskar mig, och jag granskar henne.
Hon är mycket längre, och mindre kurvig än Skyler, med mycket ljusare blonderat hår, mindre ögon, som dessutom är mer gråa, tillgjorda läppar och relativt mycket smink.

Min far suckar lågt,
"Okej, det är väll lika bra att berätta redan nu. Emily är din dejt ikväll, och hon ska presenteras som Skyler under hela kvällen."

A/n

Dun dun duuuuun

Rösta och kommentera <3