Badboy vs. Badgirl

7,0

Jävla Cameron

~Skylers perspektiv~

"Hey, There sleepyhead"
Jag stönar lågt, och lägger handen över revbenet.
Jag blinkar frenetiskt med ögonen, för att få bort det suddiga.
Jag får syn på Elliot, och suckar lågt.
"Cameron?" Frågar jag lågt.
Elliot lägger försiktigt sin hand på min axel,
"Han är bara orolig för dig Skyler. Han behöver lite tid"
Jag suckar lågt, och torkar bort en envis tår, som lyckats smita.
"Är han arg på mig?"
Elliot skrattar lågt, och skakar på huvudet,
"Nej, gumman. Han är inte arg på dig. Men han är bra arg på din far."
Jag nickar,
"Okej, lever han?"
Elliot rynkar på ögonbrynen, sedan skrattar han,
"Ja, det tror jag väll? Han ligger också på sjukhuset, dock tror jag dom är i Sverige"
Jag log nöjt, han ligger på sjukhuset.
Som ljuv musik i mina öron.
"Vänta här nu? Varför ler du som en idiot?"
Jag skrattar lågt,
"Det var jag som satte kniven i magen på honom"
Elliot spärrar upp ögonen, och ger mig en chockad blick.

Efter ett par sekunder så skakar han på huvudet, och skrattar högt,
"Åh, helvete. Jag älskar dig, jävlar va gött"
Jag skrattar lågt, och försöker ignorera smärtan, som blir värre för varje sekund som går.

"Eli, kan du hämta en läkare?"
Han rynkar ögonbrynen, och nickar snabbt.
Han försvinner, och strax därefter stiger både han och Maria in i rummet.
"Vilken tur att ni hämtade mig, jag hade nästan glömt bort dig. Vi måste tyvärr byta ditt bandage"
Jag nickar lätt, och hon ger mig ett leende,
"Jag antar att vi tar smärtstillande först eller?"
Jag nickar kort, och strax därefter minskar smärtan drastiskt.

Hon drar upp min tröja, och jag stoppar henne, precis under mitt bröst.
Hon nickar, och slänger en snabb blick på Elliot, innan hon drar av det jävla plåstret.
Jag drar snabbt tag i Elliots hand, och kramar den hårt.
Den känns inte lika bra som Camerons :(
Inte alls faktiskt.
"Okej, så vart har vi gjort av fästmannen?"
Jag suckar lågt, och ljuger snabbt,
"Han jobbar."
Hon nickar och jag pressar huvudet hårdare emot kudden, och släpper ut ett högt ljud.
"Sky, andas. Annars svimmar du snart"
Jag ger Elliot en irriterad blick,
"Käften, innan jag bryter handen på dig"
Han skrattar lätt, och kramar om min hand,
"Det tror jag redan du gjort"
Maria fäster ett nytt bandage kring min kropp, innan hon lämnar rummet.

Jag pustar lättar ut, och släpper Eli's hand.
Jag måste prata med honom, nu.
"Kan jag få låna din telefon?"
Han nickar, och fiskar upp den ur framfickan.
Han låser upp den, och sträcker den till mig.
Jag slår hans nummer, och lyssnar på signalerna.
En
Två
Tre
"Elliot, vad vill du? Hoppas fan det är viktigt"
Jag sväljer hårt,
"Cameron?" Min röst låter betydligt mycket tystare än vad jag planerat.
Han svarar inte, så jag lyssnar istället på hans djupa andning.
"Förlåt"
Min röst är låg, och hes.
Han svarar fortfarande inte, och paniken sprider sig genom min kropp.
Han svarar inte.
Jag lägger på, och blinkar frenetiskt bort tårarna,
"Skyler Schh"
Elliot lägger försiktigt sina armar runt mig, och jag grimaserar lätt, men knuffar inte bort honom.
Efter ett par minuter så släpper han mig, och sätter sig ner på en utav stolarna.
"Vad sa han?"
Hans röst är låg, och han ser osäker ut.
"Ingenting, Elliot. Han sa ingenting. Han svarade mig inte ens? Vad fan tror han att han håller på med? Fy fan vilket as"
Elliot skrattar lågt,
"Jag håller med. Men berätta ingenting för honom, då är jag dödens"
Jag skrattar lågt, och lägger min hand på hans.
"Eli, tack. För allt. Utan dig skulle jag antagligen få en till panikattack just nu"
Han skrattar lätt, men ger mig sedan en orolig blick,
"Panikattack? Var det därför du var helt borta? För fan Skyler, varför sa du inte det. Det är ju fan allvarligt"
Jag ger honom en irriterad blick,
"Ska du hålla på och pmsa också nu? Då kan du fan gå härifrån"
Han suckar,
"Skyler, förlåt. Jag är bara orolig för dig"
"Jaha? Så bara för att ni killar blir arga, så betyder det att ni är oroliga? Visa det som en normal människa istället"
Han skrattar lågt, och skakar på huvudet,
"Ja, och du ska inte säga något. Tjejer är ännu mer komplicerade"
"På vilket sätt?"
Han suckar uppgivet,
"Säger ni att man ska gå, så blir ni arga om man går? Så fort man frågar om en tjej har mens så blir hon galen. Säger dom att dom är okej, så är dom inte det? Fan värre än ett jävla mattetal"
Jag skrattar lågt,
"Men det fattar du väll? Om någon är sur och ber dig gå, då ska du fan inte gå? Seriöst? Hur är det komplicerat?"
Elliot ger mig en skeptiskt blick, och vi fortsätter diskutera i flera timmar.