Stugan

22. Omar

Oscar och Felix försvinner med hastiga steg ut ur vardagsrummet medan jag och Ogge kollar igenom vardagsrummet. Bara känslan av att det sitter kameror här som någon kan använda för att iaktta min minsta rörelse gör mig olustig.

"Ta den sidan du"

Säger Ogge medan han vänder sig mot andra sidan rummet. Jag går mot väggen och den enda tavlan i rummet. Mitt hjärta hamrar nästan ur bröstet när jag ser en liten, liten kamera vara inmonterad i tavlans nedre kant.

"Ogge"

Kvider jag och han springer över till mig.

"Shit"

Utbrister han och ser sig stumt omkring.

"Vad gör vi nu?"

Frågar jag stumt och han tar ett djupt andetag.

"Frågan är ifall det är bättre att låta den vara eller täcka över den? Tänk så triggar vi igång honom att komma in hit om han inte kan se oss genom film?"