Stugan

42. Omar

Vår plan hade inte gått vägen överhuvudtaget. Natten hade gått åt till att sova i skift som de två nätterna innan. Ingen dörr hade öppnats trots att vi diskret låssas spela olika spel i hallen som hoppa hage etc. Ingen av våra sovteam hade hört en dörr öppnas. Istället ser jag nu till mitt missnöje hur en kasse står i köksfönstret. Han har öppnat fönstret utifrån och ställt kassen på gallret som hänger in en bit i rummet. Allt känns enormt hopplöst men hungern är allt jag kan tänka på. Jag har inte ätit någonting och bara druckit vatten i ett dygn.

"Hallå killar"

Ropar jag och Ogge ser direkt vad mina ögon fastnat på. Snabbt är han framme vid fönstret och jag följer efter. Snart hör jag hur Oscar och Felix fått upp sovrumsdörren och kommer efter.

"Hur lyckades ni med det här?"

Frågar jag dem och de ser förvirrat på mig.

"Va?"

Säger Felix dumt och Ogge suckar.

"Men den var inte här när jag och Omar vaktade förra gången. Vi kom precis ut till detta"

"Det märkte inte jag?"

Säger Oscar och ser uppriktigt förvånad ut.

"Ni var väl för upptagna med att käka upp varandra"

Muttrar Ogge och jag ser hur Felix suckar tungt och skakar på huvudet. För att vara ärlig är jag förvånad över hans reaktion på Ogge. Jag trodde han skulle bråka tillbaka men han tar bara allt Ogge slänger på honom genom att sucka. Jag är dock tacksam, annars hade de säkert slagit ihjäl varandra.

"Det måste ha skett precis vid bytet"

Förmedlar Oscar och jag nickar instämmande. Dock efter vad jag såg av dem inne i sovrummet förut kan jag inte riktigt stryka Ogges förslag.

"Även ifall de hade varit upptagna med annat så hade de hört om fönstret öppnades"

Säger jag dock. Oscar ser aningen obekväm ut och jag kan förstå honom. Efter videon har jag mina misstankar om vad hans hemlighet är. Ogge muttrar vidare och Felix börjar bli irriterad.

"Men Ogge va fan jag hjälper dig"

Utbrister han tillslut när Ogge misslyckats få ut påsen genom gallret för tredje gången. De båda står där och rycker och trycker i påsen för att den ska passa igenom gallret. Med ett skratt ser jag på Oscar som himlar på ögonen mot mig.

"Varför tar de inte bara ut en vara i taget?"

Viskar jag och han skrattar högt.

"Jag vet"

Flinar han och jag får ännu en gång bekräftat hur fördelningen mellan muskler och hjärna blivit i denna grupp. Efter ett tag påpekar Oscar att varorna snart blir dåliga om de inte lyckas snart. Genast blir Ogge förbannad på Oscar istället.

"Men vafan gör ni då om det är så jävla enkelt"

Han ser argt mellan mitt och Oscars flinande ansikten. Jag hinner se hur Felix spänner ögonen i Ogge när han aningen aggressivt börjar peka mot Oscar. Han tar även ett varnande steg närmre Ogge för att kunna blockera hans väg mot Oscar.

"Killar lugna ner er"

Säger jag innan de två ryker ihop på allvar.

"Men få ut maten då om det är så jävla enkelt. Visa hur man gör"

Jag och Oscar ger varandra varsin blick innan vi utan ett ord tågar fram till fönstret. Metodiskt öppnar vi plastpåsen och börjar plocka ut en vara i taget som enkelt passar mellan gallren.

"Ja Omar tråkigt väder idag eller hur?"

Flinar Oscar medan han tar ut en filmjölk och ställer på bordet. Med ett leende är jag på leken.

"Ja men eller hur? För att inte tala om vilka otrevliga människor som lever på det här stället. Snacka om dålig service. Allt får man göra själv"

Jag sänder Ogge en blick som verkar extremt irriterad över situationen men försöker hålla det nere. Felix däremot skrattar rakt ut.

"Fan va dumma vi är"

Utbrister han innan han griper tag i en banan och försöker skala den.

"Nej"

Utropar jag och han stannar i sina rörelser. En blick på Oscar säger att han tänker detsamma.

"Vi måste räkna och ransonera ut hur länge det räcker"

"Men varför jag är vrålhungrig?"

Gnäller Felix och jag ska precis till att svara när Ogge förvånar oss med ett mycket sant svar.

"Så att vi inte blir utan mat lika länge ifall någon fuckar upp allting"

Muttrar han, helt klart fortfarande irriterad. Så bestämt skyndar jag på mina rörelser. Han behöver mat snabbt som satan innan han gör något galet.

En kvart senare sitter vi och äter en frukost. Filmjölk och flingor. Aldrig har mat varit så gott som nu. Ganska fort efter att jag ätit den snabba måltiden börjar jag få väldigt ont i magen.

"Aj jag har super ont i magen, tänk så har han förgiftat den?"

Jag spärrar upp mina ögon över orden som lämnar min mun. Kvickt ser jag på Oscar som även han ätit upp sin portion och oroligt verkar känna efter.

"Hjälp jag kanske också har lite ont"

Säger han och jag ser förskräckt mot Felix och Ogge som till min förvåning flinar.

"Det är inte kul, sluta ät"

Utbrister jag och ser oförstående på Ogge som långsamt tar ännu en sked. Felix gör likadant och tar sin tid innan han kaxigt börjar prata.

"Du är inte förgiftad, du åt för snabbt. Om man är utan mat ett längre tag och sedan äter mycket på en gång i snabb takt får magen ont direkt"

Förklarar Felix och höjer kaxigt på ögonbrynen. Ogge instämmer med en gång.

"Se helt blåsta är vi inte"

Lättat sjunker jag ner i stolen och pustar ut. Med ens blir jag sömnig. Snart gäspar vi alla ikapp. Efter att ha varit utan maten och sovit endast halva natten lockar plötsligt sängen väldigt mycket.

"Undrar vad de gör i skolan nu"

Mumlar Oscar och resten nickar instämmande. Det bör vara måndag och comeback från höstlovet om jag räknar dagarna rätt.

"Jag undrar vad Adam tror? Han måste förstå att det här är fel"

Hans röst är låg och koncentrerad och jag hoppas innerligt på att även mina kompisar tänker så. Mamma och pappa lär inget märka. Jag är mer eller mindre osynlig hemma ändå.

"Danne och dem kanske också tycker det är konstigt"

Säger Ogge med en blick på Felix som nickar.

"Vi får hoppas det"

Stugan faller tyst och jag gäspar stort.

"Nej jag måste sova en stund, det här dygnet har varit jobbigt"

Säger jag och går iväg mot sängen. Felix instämmer gäspande och reser sig ur Oscars knä. Förvånat nickar jag och vi går iväg. Inne i sovrummet somnar nästan Felix ståendes. Dock har det senaste dygnet varit jobbigt för honom. Jag vill fråga honom så mycket men vågar inte. Istället lägger jag mig skavföttes med honom och låter sömnen ta över mig.