Idag är dagen med stort D. Det är skolbal, vilket verkligen alla som går på skolan ser fram emot. Jag kan svära på allt att det är folk som har planerat denna dagen i minsta detalj för flera månader sedan. Men inte jag. Egentligen borde jag ha tänkt på det tidigare men i och med att mitt liv har gått så upp och ned på den senaste tiden så har jag inte kunnat prioritera att endast lägga fokus på balen.
Vår skola är lite annorlunda och anordnar balen under våren och inte precis innan man tar studenten. Jag vet väl egentligen inte vad jag tycker om det men vi elever har ändå inte så mycket att säga till om så det spelar ingen större roll vad jag tycker.
Men nu är dagen iallafall här och jag har lite hastigt dels fixat en dejt till balen och dels fixat världens finaste klänning. Jag ska göra mig iordning tillsammans med Matilda och sedan ska våra baldejter hämta upp oss hos mig. Jag måste medge att jag är lite nervös inför kvällen. Eller okej, jag är mycket nervös inför kvällen. Många pratar ju om denna dagen som den mest perfekta och efterlängtade dagen under ens hela liv. Trots att man har bal både i grundskolan och gymnasiet och kanske till och med vid fler tillfällen.
Det knackar till på ytterdörren och jag skyndar mig ivrigt nerför trappan för att öppna. "Hej snyggis" säger Matilda och ger mig en varm kram. "Tjena babe" svarar jag och vi släpper kramen. Hon tar av sig sina ytterkläder och därefter går vi upp för trappan och in till mitt rum. Hon slänger ner sin stora väska på min säng och andas lättat ut. "Gud va skönt att slippa hasa på den mer" säger hon och småskrattar.
"Okej, let's start!" säger jag och går fram mot mitt sminkbord för att ta fram sminket jag tänkt att använda. Matilda går fram till sin väska och börjar rota runt i den efter sitt smink. Hennes klänning kom hon hit med igår för att den skulle slippa förstöras på bussen påväg till mig. Så den hänger inuti min garderob.
Jag sätter mig ned vid mitt sminkbord och börjar sminka mig. Matilda sätter sig framför min helkropps-spegel. "Har du snackat något med Oscar idag då?" frågar hon efter ett tag. "Njae, inte så jättemycket - vi vill typ hålla oss hemliga för varandra tills vi ses ikväll" säger jag. "Men awww så söta ni är" säger hon och jag börjar skratta lite. "Tack tack".
Det tar någon timme för oss att bli helt klara och redo för att åka till skolan. "Åh så tjusiga ni är tjejer! Kom hit jag måste ta en bild!" utbrister min mamma när vi kommit ner för trappan. Även Tilda kommer ner till oss och beskådar våra lookar med stora ögon. "Jag ska också vara sådär snygg när jag ska på bal!" säger hon och ler stort. Mamma tar några bilder på mig och Matilda och vi låter även Tilda vara med på några bilder. Nästan precis efter vi har tagit klart alla bilder ringer det på dörren och mamma går dit för att öppna.
Oscars perspektiv
Där stod hon, min underbara flickvän, med sin långa ljusblåa klänning. Hennes lockiga hår ligger löst mot hennes rygg. Hon är så vacker, den vackraste tjej jag någonsin sett. Hon är definitivt kvinnan i mina drömmar. Att jag har haft sån tur att få kalla henne min är något jag är otroligt glad och stolt över. Hon är helt underbar - både på insidan och utsidan.
"Wow" är allt jag får fram och en rodnad sprider sig över hennes kinder. "Wow på dig med" säger hon och jag ler. Jag går fram till henne och kysser henne löst på läpparna. Matildas dejt, Markus, går även han fram till henne och ger henne en kram. Vi säger hejdå till Hannas mamma och sedan går vi bort mot min bil. "Sorry att det inte blev en limo men vår ekonomi täckte ej kostanden för dedär" säger Markus och småskrattar.
Vi kliver in i bilen och åker iväg mot balen.
"Får jag lov?" frågar jag Hanna när vi äntligen kommit in. Det tog ett tag på grund av fotograferingen och massa annat men nu är vi inne iallafall. "Varför måste du vara så artig?" frågar hon och ler brett. "För att jag älskar dig".
Jag räcker fram min hand mot henne och en varm känsla sprider sig genom min kropp när hon lägger sin mjuka hand i min.
Känslan av att dansa med Hanna var obeskrivlig. Jag kände fjärilar i magen men samtidigt kändes det som att jag höll på att brinna upp. Jag trycker hennes kropp närmre min, ser henne i ögonen och ler. Hon ler tillbaka och lutar sedan huvudet mot mitt bröst.
//
Hej hopp :)Hoppas ni tyckte att kapitlet var bra! Om ni gillade det får ni gärna rösta & kommentera, så blir jag glad :)
/cuddlyfoooer aka Greta
YOU ARE READING
FÖRLÅT MIG | OE
Fanfiction"Hanna?" "Ja?" "Förlåt mig" Vågar man lita på någon som nyss krossat ens hjärta? Kan man lita på att personen aldrig kommer göra det igen? Kanske det, men det har sitt pris. Uppföljare till 'Sextig o.e'