FÖRLÅT MIG | OE

10

Jag ler mot Tilda och därefter försvinner hon upp för trappan igen, denna gången med en aningen lättare steg. Att folk redan har hunnit sprida bilder på mig och Omar från när vi käkade tidigare känns väl inte jättekul. Tänk så ser Oscar bilderna och tror att det är sant, att jag och Omar dejtar. Jag hoppas verkligen inte att det händer..

Ljudet av en klocka som tickar hörs samtidigt som jag går in till köket för att leta reda på något att äta. Jag öppnar frysluckan och min blick sveper över lådorna som är fyllda av olika saker. Jag finner allt från glass, frysta ärtor till mango och blåbär. Valet blir inte så svårt. Fryst mango. Om det är något jag verkligen älskar så är det fryst mango. Jag kan äta hur mycket som helst utan att tröttna på det. 

Jag häller ner några mangobitar i en vit skål och börjar sedan gå upp till mitt rum. Som vanligt hör hög musik från Tildas rum när jag passerar för att komma fram till mitt rum. Direkt när jag kommer in sätter jag ner skålen med mango på golvet och slänger mig i sängen. Min mobil tar jag upp från min bakficka och jag börjar scrolla genom instagramflödet. Bilder på mat, stränder och selfies är bara några av de olika bilder som kommer upp. Bland annat kommer en bild på Omar, Felix och Oscar upp från Omars instagramkonto vilket får mig att bli påmind om samtalet tidigare.

Hans nummer raderade jag när vi bråkade så jag har inget annat val än att skriva till honom på Direct message på Instagram. Jag går in på sökfliken och skriver in hans namn långsamt. Hans konto kommer upp och mitt hjärta börjar slå fortare och fortare. Om detta är fel beslut kommer tiden förmodligen att utvisa det och då får jag ta den smällen då. Några tryckningar senare har jag kommit in på mitt och Oscars DM. Med långsamma tryckningar skriver jag in ett första meddelande till honom. Jag trycker på 'skicka' knappen och ser hur det skickas iväg. Nu har jag äntligen gjort det.

Hanna;

Hej :)

Oscar;

Hej :)

Hanna;

Hur mår du?

Oscar;

Bra, nu när du skrev. Själv?

Hanna;

Sötis, jorå det funkar väl :)

Jag saknar dig

Oscar;

Jag saknar dig med :(

Hanna;

Vill du ses imorgon och ta en fika eller nått? :)

Oscar;

Gärna :) Vi kan vara hemma hos mig? Så får vi vara ifred å så, mina föräldrar är borta. Du kan komma runt 17.00?

Hanna;

Ja, det blir jättebra, vi ses då 

Jag läser igenom vår lilla konversation gång på gång och för varje gång växer leendet på mina läppar en aning. Jag ska äntligen få träffa honom igen. Äntligen ska jag få träffa honom och ha en normal konversation igen. Med ett leende på läpparna lägger jag ner mobilen på nattduksbordet och reser mig upp från sängen. Jag går fram till lampknappen och släcker ljuset i rummet innan jag sedan lägger mig ner i sängen och faller in i en djup sömn. 

--

Jag parkerar bilen på gatan utanför Oscars hus. Men sedan sitter jag stilla. Jag bara sitter och tittar bort mot huset. Min puls ökar för varje sekund som går och det känns som om jag kommer svimma så nervös jag är nu. Jag tvingar mig själv att kliva av bilen och börjar gå upp mot hans ytterdörr. Ljud hörs inifrån huset och jag tar ett djupt andetag innan jag sedan trycker försiktigt på ringklockan. Fotsteg hörs och sekunden senare klickar det till i låset och dörren öppnas. Framför mig står Oscar, snyggare än vanligt, med ett leende på läpparna. "Hej" säger han och vi kramar om varandra, länge. "Hej" säger jag och drar in doften av honom i min näsa. Det var så längesedan så att det känns nästan overkligt att vi faktiskt kramar om varandra nu. "Kom in" han backar undan och ger mig plats för att kliva in genom ytterdörren. Jag tar av min jacka och hänger den på en av krokarna och drar sedan av mina skor. 

Han går in mot vardagsrummet och jag följer efter honom och sätter mig ner på soffan. Han sätter sig bara någon meter ifrån mig och jag känner hur fjärilarna i min mage börjar komma tillbaka. "Jag har saknat dig, som fan" säger han och biter sig nervöst i läppen. "Jag har saknat dig med" säger jag och han flyttar sig ett steg närmre mig. Vi sitter och pratar ett tag och har allmänt trevligt när något plötsligt förändras. Han flyttar sig ännu närmre mig och börjar försiktigt luta sig framåt. Som förstenad sitter jag kvar på min plats utan att röra mig. Våra läppar möts och jag besvarar kyssen. Sekunden efter inser jag att jag inte borde göra detta. Jag ryggar tillbaka och ser på honom med tårar bakom ögonlocken. "Förlåt Oscar man jag..jag kan inte göra detta" säger jag, reser mig upp och rusar ut från hans hus med tårar forsande ner för mina kinder. 

Sooo, vad tycker ni? Bra? Dåligt? Tell me!!