FÖRLÅT MIG | OE

27

Hannas perspektiv

Trots det som hände igår valde jag att gå till skolan idag. Vi har lunchrast nu och jag försöker hålla mig så långt borta från det gänget som det går. Dock har jag inte sett till dem någongång under dagen så de är förmodligen inte ens i skolan.

När vi hade pratat med polisen om det som hände igår skjutsade Felix in både mig och Oscar till sjukhuset. Omar följde också med som stöd. Vi båda två fick klartecken av läkaren att vi ej hade några bestående skador utan att vi bara skulle känna en enorm smärta under en relativ kort tid och att det sedan skulle försvinna med tiden. Just nu känns det mycket bättre för mig iallafall. Jag har inte lika ont och jag klarar iallafall av att gå i skolan.

Mamma sa åt mig att det var okej för henne om jag valde att stanna hemma idag men jag kände direkt nej. Jag kan inte låta dem vinna över mig. Om jag hade stannat hemma och de märkt att jag ej var i skolan idag så hade de bara tyckt att deras lilla "lek" var ännu roligare när jag faktiskt blev så påverkad av det.

Med Oscar är det desvärre sämre. Han har sår över större delen av kroppen och en förjävlig huvudvärk. Jag ringde till honom imorse när jag var påväg till skolan och det gjorde ont i hela mig när jag hörde hur svag hans röst lät i telefonen. Jag önskar att jag hade kunnat göra allt bra igen. Jag önskar att jag aldrig kom med förslaget att vi skulle till badhuset...Men gjort är gjort.

Min mobil plingar till i min bakficka och jag plockar upp den.

Mamma <3;

Hej hjärtat, hoppas att du mår så bra som du kan må nu! Blir det jobbigt under skolan så kommer jag och hämtar dig okej? Det är bara att ringa mig! Hursomhelst tänkte jag bara meddela att jag har bjudit hem min nya pojkvän ikväll. Ni fick ju ingen direkt bra start och jag tänkte det kunde vara kul att äta middag tillsammans allihop? Älskar dig, puss!

Jag svarar henne fort och lägger sedan ner mobilen i fickan igen.

Hanna;

Just nu mår jag iallafall bra. Jag skriver om det förändras! <3 Okej, det låter bra! Vi ses ikväll, älskar dig!

Jag går bort mot mitt skåp och tar fram de saker jag kommer behöva under mattelektionen och börjar sedan gå mot klassrummet.

-------

Från mitt rum på övervåningen hör jag hur det plingar till från ytterdörren. Tildas springande steg blir högre och högre och strax syns hennes ansikte i dörrspringan. "Tänk så är han dum och tänk så gillar han inte oss?" säger hon och tittar ner på golvet. Jag går fram till henne och ger henne en kram. "Det är klart att han inte kommer vara dum och han kommer säkert tycka om oss, han gillar ju mamma" säger jag och släpper kramen. Jag tar tag i hennes hand och tillsammans går vi ner för trappan. En manlig och främmande röst hörs ifrån köket och jag och Tilda börjar gå dit rösterna kommer ifrån.

"Hej! Ni måste vara Hanna och Tilda, jag har hört så mycket om er" säger han när vi kommer in till köket. Han kommer fram till oss och ger oss vars en kram. "Ja det är vi" säger Tilda lite osäkert. Jag ler mot honom. Han verkar jätteschysst iallafall. Och han ser helt okej ut också för den delen. Och nej obviously känner jag liksom inte woooowww så snygg för det hade bara varit skumt.

Han är starkt byggd och även när han har kläder på sig förstår jag att han är väldigt vältränad. Han har brunt, kort hår och chokladbruna ögon samt ett fint leende.

En perfect match för min mamma helt enkelt.

"Jag heter Magnus" säger han och ler brett mot oss.

Vi går in till vardagsrummet där jag och Tilda tillsammans har dukat fram och ställt fram maten. Vi, alla fyra, sätter oss ner på vars en plats runt matbordet och börjar en efter en att lägga upp maten på tallriken.

"Jag vet att ni förmodligen har varit väldigt chockade när ni fick reda på att jag fanns med i bilden och jag förstår att det inte kan ha varit lätt" börjar han och jag nickar långsamt. "Fast nu får vi iallafall lära känna dig, bättre sent än aldrig" säger jag och ler mot honom. Jag försöker vara så positiv jag bara kan och försöker glömma vårt första möte. Även om det förmodligen kommer ta ett bra tag.

——

Hejjjjjjj guys!!

Kanske ett lite kort kapitel Idk. Men men det behövs sådana också för att få till en bra bok 😊
See Ya i nästa kapitel !!