FÖRLÅT MIG | OE

12

Klockan är just nu 14.53 exakt och jag sitter i klassrummet på den sista onsdagslektionen. Ni kanske undrar hur jag kan veta exakt vad klockan är? Eller så gör ni inte det men nu får ni ändå reda på det. Jag har konstant tryckt på hemknappen på min mobil den senaste kvarten, för att se vad klockan är. Vi har nämligen historia just nu och låt mig säga såhär, jag kan inte komma på något som är tristare än ämnet historia i skolan. Jag menar, varför ska vi behöva lära oss om vad som händer för flera tusen år sedan när alla ändå tjatar om att man ska leva i nuet? Förstår inte alls hur det är rimligt. 

"Jag tycker vi ska ta och avrunda denna lektionen nu, eller vad säger du Hanna?"

Mitt huvud rycks upp och jag tittar på min lärare som ser på mig med huvudet på sne. Jag ler försiktigt och börjar sedan plocka ihop mina skolböcker på bänken. Matilda kommer fram till mig och knuffar till mig i midjan. "Aow, vad gjorde du så för?" säger jag och lyfter sedan upp mina böcker i min famn. "För att" svarar hon och flinar mot mig. Jag himlar med ögonen och vi börjar gå ut från klassrummet.

Korridoren fylls av ungdomar som trånar efter att få komma hem från skolan och slippa stressen. Jag pressar mig fram genom folkmassan och kommer tillslut fram till mitt skåp för att lägga in mina skolböcker. "Hallå Hanna, vill du gå en runda på stan?" hör jag Amanda säga bakom mig. Jag stänger igen mitt skåp och vänder mig om för att möta hennes blick. "Åh det hade vart jätteroligt, men jag kan inte idag, jag eh..mamma vill jag ska hem direkt nu så.." säger jag och ler nervöst. Hon ser fundersamt på mig men nickar sedan. "Okej, nån annan gång då". 

--

Jag slänger en snabb blick mot klockan. 16.00 precis. Ljudet av dörrklockan hörs genom hela huset och jag ser fort på mig själv i spegeln innan jag går för att öppna dörren. Jag trycker ner handtaget samtidigt som jag tar ett djupt andetag och försöker intala mig själv att allt kommer gå bra. Oscars fina leende breder ut sig på hans läppar direkt när våra ögon möts. "Hej" säger han och kramar om mig försiktigt. "Hej, kom in" jag backar undan och ger honom plats för att komma in till hallen. 

När han har tagit av sig sina skor och sin jacka går jag in till köket med Oscar efter mig. "Jag hem, har bakat chokladbollar, om du vill ha?" säger jag och plockar fram mina egengjorda chokladbollar från kylen. "Det vill jag gärna" jag ler mot honom innan vi sedan går in till vardagsrummet där vi sätter oss ner i soffan. 

Mina tidigare tankar om att det skulle vara en extremt stel stämning mellan oss var tydligen helt fel. Vi börjar prata direkt om allt möjligt, vi skrattar och har det väldigt trevligt direkt. Av någon anledning börjar det kännas som om jag har fjärilar i magen när jag är med Oscar. "Jag har verkligen saknat dig Oscar" säger jag när vi suttit och pratat i nästan en timme. "Jag har verkligen saknat dig med..som fan" säger han och kliar sig i nacken. Jag märker hur han börjar luta sig fram mot mig och denna gången lutar även jag mig framåt. Precis innan våra läppar möts hör jag hur låset i ytterdörren klickar till och två mycket välkända röster hörs i hallen. 

"Helvete" mumlar jag och lutar mig tillbaka igen. 

"Hallå, vi är hemma" ropar mamma och någon sekund senare kommer hon in till mig och Oscar. "Hej Hanna..och Oscar?" säger hon en aning förvånat. Både jag och Oscar ler som svar. Springande steg hörs från hallen och snart kommer även Tilda in till oss. När hon får syn på Oscar stannar hon upp och glor med öppen mun på honom. 

Jag gömmer mitt huvud i mina händer och Oscar börjar skratta. Jag känner hur han flyttar sig närmre mig och lägger sina armar om min kropp. "Du behöver inte skämmas" viskar han tyst i mitt öra och jag ser upp på honom med ett svagt leende på mina läppar. 

"Kom Tilda, jag tror vi ska lämna these lovebirds ensamma" säger mamma och drar med sig Tilda in till köket. Jag suckar och reser mig sedan upp från soffan. "Kom" säger jag och tar tag i Oscars hand innan jag börjar gå bort mot trappan och upp till mitt rum. Jag stänger igen dörren och lägger mig sedan ner på min säng. "Min familj kan vara den pinsammaste någonsin" säger jag och gömmer åter igen mitt ansikte i mina händer. "Men nej, de är jättegulliga" säger Oscar och lägger sig ner bredvid mig. Jag lägger mig på sidan så vi ligger med ansiktena mot varandra. Avståndet mellan våra läppar bryts snabbt och vi börjar kyssa varandra djupt och passionerat. 

Hoppas ni gillade kapitlet :) Kommentera och rösta gärna! <3