FÖRLÅT MIG | OE

15

"Tack så sjukt mycket Mat, jag är verkligen så nöjd" säger jag och tittar mig i spegeln. "Vad bra att du tycker det" säger hon och skrattar. Jag kramar om henne och är noggrann med att inte kleta ut mitt smink vad jag än gör. "Shit, han borde vara här om fem minuter, dags för mig att dra" säger hon och slänger upp sin skolväska över axeln. Jag följer henne ner till dörren och säger hejdå innan hon sticker iväg. Jag går in till köket, som just nu är tomt, och sätter mig ner på en av stolarna. Tilda är hos någon kompis och mamma skulle inte komma hem förrän om någon timme tror jag. Nästan precis när jag satt mig ner på stolen hör jag hur dörrklockan ringer. Jag skiner upp i ett leende innan jag sedan tar mig fram till dörren. 

Jag hänger en svart väska över axeln innan jag öppnar och Oscars figur syns framför mig. Hans blick granskar mig från topp till tå och jag kan inte hjälpa att jag rodnar. "Wow, du är så vacker" säger han med ett leende på sina läppar. Jag ler och ser ner på mina fötter och tittar sedan upp igen. "Du ser inte så dum ut du heller" säger jag. 

Han backar och ger plats åt mig för att komma ut till honom. Jag låser snabbt dörren och vi går ner till hans bil. Som en riktig gentleman skyndar han före mig och öppnar dörren för mig. "Tack så mycket Oscar" säger jag och små fnittrar. När jag har satt mig ner ordentligt stänger han försiktigt igen bildörren och går över mot förarsätet. 

Att gå på dejt är definitivt inte något jag gör varje dag, tvärtom, det händer nästan aldrig. Därför är jag väldigt nervös just nu men jag gör så gott jag kan för att inte det ska märkas allt för tydligt. Jag vill ju inte verka som värsta mesen inför Oscar, det hade varit lite pinsamt. 

Jag hör hur det börjar smattra på bilrutorna och vänder blicken ut mot gatan. Precis som jag trodde, det har börjat regna. Fler och fler regndroppar träffar bilrutorna och snart öser regnet ner. "Nu kan man lugnt säga att jag valde ett inomhus-place till dejten" säger Oscar och småskrattar. "Ja verkligen" säger jag och nickar instämmande. 

Han kör in till en parkering vid en restaurang som jag aldrig hört talas om förr. Bilmotorn tystnar och ljudet av smattrande regndroppar hörs ännu tydligare än tidigare. Han vänder sig om mot baksätena och sträcker sig efter något. "Här" säger han och ger mig en regnjacka. Jag kollar på honom med ett frågande ansiktsuttryck, hur kunde han veta att det skulle börja regna? "Jag har alltid med mig regnjackor fall i fall" säger han innan jag ens hinner fråga och jag nickar. Vi öppnar bildörrarna och kliver ut i ovädret. Vi skyndar oss fram till dörren och artig som han är så öppnar han dörren åt mig. Jag ler tacksamt mot honom och kliver därefter in. 

"Wow" säger jag tyst när jag tittar runt i restaurangen. Fina och fräscha möbler, bra belysning och det doftar så otroligt gott här inne. Jag hör hur Oscar skrattar och ser hur han sedan går fram till någon som jobbar här. "Enestad" säger han och killen bakom disken nickar. "Följ med här" vi följer efter honom och han visar oss till ett bord lite längre bort i lokalen. Jag tar av mig Oscars regnjacka och hänger den på stolsryggen innan jag sedan sätter mig ner. 

"Hur har du..jag menar, är inte detta stället jättedyrt? Jag-" börjar jag men blir avbruten av Oscar. "Jag vill göra precis allt för dig Hanna, därför gör jag detta" säger han och jag skiner upp i ett leende. "Du är bara för bra". Jag kan inte förstå att Oscar gör detta för min skull. Att han lägger ut en väldigt stor summa pengar..för min skull. 

"Är sällskapet redo att beställa?" 

En manlig röst avbryter mitt dagdrömmande och jag tar emot menyn av killen, som är i ungefär 25 års åldern. "Jag kan ta en pasta carbonara" säger jag och ger tillbaks menyn. "Då tar jag det med" säger Oscar och ler mot mig. Jag skiner upp i ett leende jag med. Kyparen försvinner iväg i en stund och jag och Oscar börjar snacka om allt möjligt tills vår mat placeras på bordet framför oss. 

---

"Tack så fruktansvärt mycket för denna underbara kvällen Oscar".

Vi kliver upp för trappstegen till mitt hus. Vi satt kvar på restaurangen i ungefär två timmar innan vi bestämde oss för att dra därifrån. "Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig för-" hans läppar placeras på mina och avbryter mitt lilla tacktal. Kyssen är lång och det sprids gnistor i hela min kropp när han kysser mig. Jag älskar honom. Jag älskar Oscar.

Hoppas ni gillar kapitlet! Är faktiskt ganska nöjd med det! Rösta & kommentera så blir jag glad! <3