När jag vaknar nästa morgon har jag ingen aning om hur jag hamnade i min säng på turnébussen. Jag måste ha somnat igår kväll när vi bara satt och snackade och sedan har väl något förmodligen burit hit mig och därefter tagit på mig min pyjamas. Men att jag har somnat kan jag nästan säkerställa eftersom jag inte kommer ihåg hur jag kom till sängen. Jag gnuggar mig sömnigt i ögonen och ger ifrån mig en högljudd gäspning. Väckarklockan på den lilla hyllan som finns visar 08.39 och därför bestämmer jag mig för att gå upp. Jag drar bort draperiet som finns vid min sovplats och reser mig sedan försiktigt upp. Jag har sovit och kommer sova i en av de nedre sängarna vilket jag är enormt glad över. Då slipper jag trilla ner när vi åker på natten.
Jag hör de andras röster längre fram i bussen och styr mina steg mot dem. "Kolla vem som har vaknat" säger Felix och allas blickar hamnar på mig. "Oj hej" säger jag lite generat och sätter mig sedan bredvid Oscar i en av sofforna. "Godmorgon älskling" säger Oscar och kysser mig på munnen. "Awwwwwwwwwww ain't you guys too cute" säger Felix med en bebisröst och jag ger honom in bitchblick innan jag börjar småskratta lite. Jag tar en macka som ligger på ett fat på bordet framför oss och hugger in direkt. Det är väldigt stelt eftersom ingen säger något utan alla bara tittar på mig när jag äter min macka och det börjar bli lite smått obehagligt.
Till min räddning kommer Linn fram till oss och sätter sig ner på en av platserna mittemot oss. "Godmorgon hörni, jag tänkte bara gå igenom dagens schema så alla vet vad som kommer ske idag" börjar hon och vi andra nickar. "Förresten, för din information Hanna så är vi just nu i Ystad" säger hon och jag nickar långsamt. Ystad. Ligger inte det typ längst ner i Skåne? Det innebär att vi måste ha åkt hela natten. "Iallafall, vi ska ha soundcheck och rep 11-12, därefter blir det lunch, sedan klockan 15 återgår vi till att repa lite till och är klara vi ungefär halv fem. Resterande tid får ni göra lite vad ni vill. Dock är det lite smått kyligt ute idag så jag skulle rekommendera att ni håller er inomhus idag faktiskt" säger hon och vi nickar.
Oscar lägger armen om mig och kysser mig på kinden. "Oscar jag äter" säger jag och tar en stor tugga av min macka. "Jag vet, men jag kunde inte motstå frestelsen" säger han och blinkar med ena ögat mot mig. "Kan inte vi bara mysa idag, se någon serie eller något, när vi har repat färdigt då?" föreslår han och jag nickar instämmande. "Absolut, det hade vart jättemysigt!".
Eftersom jag har varit nere i denna trakten förut vet jag kanske mycket om denna delen av Sverige. Det är väldigt mysigt här under sommartid och kan även vara hela året om. Men det finns väldigt många fina stränder här - vilket man bara kan använda sig av under sommarn. Eller det är ju klart, om man vill bara i svinkallt vatten så fungerar det också! Men det lockar inte mig så mycket iallafall.
Jag sträcker mig efter ännu en macka och börjar hugga in på den med. Konstigt nog är jag ovanligt hungrig denna morgon. Normalt räcker det med att jag äter relativt lite till frukost men idag blir jag helt enkelt inte mätt. Det kan i och för sig bero på att jag möjligtvis är en smula nervös över denna lilla Sverige-resa vi ska på. När jag tillslut har blivit mätt går jag tillbaka till min sovkupé och gosar ner mig under täcket. Jag tar fram min mobil och börjar bläddra igenom de flesta sociala medierna jag har.
"Vill du gå ut och gå en runda?" säger Oscar plötsligt och hans huvud blir synligt i öppningen till min sovkupé. "Men Linn sa väl att vi inte fick de? Eller?" frågar jag och vänder mig mot honom innan jag lägger ner mobilen. "Jag vet men vi kan ju smyga ut, sen kan vi ta på oss ordentligt med kläder också" säger han med en ivrig blick och jag skrattar lite. "Du vill verkligen ut va?" han nickar ivrigt på huvudet. "Okejdå, för din skull" säger jag och börjar resa mig upp från min sovkupé. Jag drar på mig ett par mjukisbyxor och en av Oscars hoodies innan jag känner mig redo för att gå ut i regnet.
Oscar sträcker mig ett par gula stövlar och en gul regnkappa. Han själv har en blå regnkappa och blåa stövlar. Wiho go Sweden! Nä okej.
Innan vi öppnar bussdörren och går ut gör vi oss säkra på att Linn inte är i närheten och sedan smyger vi försiktigt ut i regnet. Oscar fäller upp ett stort, rött paraply och tar sedan tag om min ena hand. Han flätar ihop våra fingrar och kysser mig sedan på kinden.
"Jag är så glad att du ville ha med mig här" börjar jag och tittar upp mot Oscar som är aningen längre än mig. "Det är väl klart att jag ville, det hade blivit jobbigt att vara utan dig så länge" säger han och tittar tillbaka på mig. Vi går tysta i några minuter och beundrar naturen omkring oss tills jag avbryter tystnaden. "Du vet, jag tror ändå att detta kan bli bra för oss, efter det som hände, att vi verkligen får spendera mycket tid tillsammans" säger jag vilket får Oscar att plötsligt stanna upp. Jag stannar också och våra blickar möts. "Det tror jag med, och jag lovar dig Hanna, jag kommer aldrig göra något sådant mot dig igen, okej?" säger han och smeker min kind långsamt. Jag känner hur några tårar pressar bakom ögonlocken men lyckas hålla de inne. Jag nickar och pressar fram ett svagt leende. Oscar raderar det lilla avstånd som fanns mellan oss och placerar sina läppar på mina. Det är en perfekt kyss i regnet. En sådan kyss som man bara ser på filmer och som man knappt får uppleva själv.
Jag älskar honom. Jag älskar Oscar.
//
GUYS NU ÄR VI 700 !!!!! Ni är heeeelllttt underbara !! Jag tänkte typ på att ha någon tävling som tack men tror dock att det kommer dröja liiitteee. För jag tänkte att första priset kunde va att man vinner en roll i en ny bok eller något sådant men eftersom jag redan har 4 böcker ongoing så vill jag vänta lite. Kanske när jag når 900-1000 följare? Vi får se. Anyways, hoppas ni tyckte om kapitlet!! Älskar er!
och btw, för er som inte läst den första boken 'Sexting o.e' så har Oscar tidigare vart otrogen mot Hanna :) Så now you know.
YOU ARE READING
FÖRLÅT MIG | OE
Fanfiction"Hanna?" "Ja?" "Förlåt mig" Vågar man lita på någon som nyss krossat ens hjärta? Kan man lita på att personen aldrig kommer göra det igen? Kanske det, men det har sitt pris. Uppföljare till 'Sextig o.e'