She is my sister.

My lovely Felix

När det skrivs är jag sur, fruktansvärt sur men jag skriver det för att det ska komma upp något imorgon för då lär jag vara ännu surare. Kommer inte gå inte på detaljer, men kommer troligen vara sur över detta ett bra tag.

~~~~

~Alice perspektiv~

Jag stod på flygplatsen och klockan var halv två på natten, livet som att leva med The Fooo. Många tårar hade lämnat mina kinder när jag stod och först insåg hur långt bort de skulle vara.

Ogge satt och kramade om mig när jag satt och grät i hans famn.

"Ni kommer vara så långt bort, så länge"snyftade jag fram och lutade huvudet mot hans bröstkorg.

"Jag vet babe, men vi skriver hela tiden, okej?"sa han och jag såg en tår lämna hans ögonvrå. Fansen stod runt oss i en stor ring, vakter stod och höll undan dem. Vem pallar vara på flygplatsen vid halv två på natten?

Jag nickade och vände blicken mot Omar som kollade sorgset på mig. Hans sträckte ut armarna och jag reste mig försiktigt ur Ogges famn och gick in i Omars.

"Vi kommer sakna dig vår lilla apa. Katia kommer hjälpa dig när vi är borta, och vi är ju knappt borta? Vi finns ju alltid i ditt hjärta"viskade han och jag kände ännu en tår landa på min axel, detta var Omars tårar. Jag nickade och mumlade tyst.

"Vad ni än gör i Afrika, kom hem oskadda och fina"

"Såklart"sa Oscars röst bakom mig. Jag vände mig om och kramade om honom istället.

"Håll koll på Felix och Omar åt mig"viskade jag och hörde hur han snyftade till innan han svarade.

"Såklart, jag ska behandla dem som mina söner"snyftade han fram och jag skrattade lite tyst till bland mina snyftningar.

"Alice"viskade en söndrig röst från ett hörn, Felix. Jag vände mig om och kollade på honom, min bror. Försiktigt gick jag emot honom och gav honom en gosig kram.

"Min älskade bror"viskade jag tyst och snyftade till.

"Min älskade syster"viskade han som svar efter en snyftning.

"Mr. Molander, Mr.Enestad, Mr.Sandman and Mr. Rudberg you need to go now"sa en vakt bakom oss.

"Two minutes"svarade Ogge med en söndrig röst, en förstörd röst.

"Saknar er redan"mumlade jag tyst och torkade några tårar när jag kollade på killarna.

"Vi saknar dig redan"svarade Ogge och de gjorde en gruppkram runt om mig. Jag fick krama dem en och en en sista gång innan vakten drog iväg dem.

"Jag älskar er"mumlade jag och kollade efter killarna en lång stund efter de försvunnit.

"Ska vi gå?"frågade Katia och la en arm om mina axlar. Jag nickade och log svagt mot Katia.

"Okej"

______

Är alltså sur just nu.... Men men...

*Med hjälp av EbbaRunfors*

Kik:l1nd1z

Instagram:lindizens

Hoppas ni gillade det!💕

//Linda💕