She is my sister.

We need you!

Jag satte mig snabbt upp i sängen och kollade förtvivlat på killarna med tårar i ögonen. De bara stirrade på mig och blinkade några gånger ibland.

"Varför sa ni inget?"viskade jag och kände hur en tår lämnade min kind.

"Alice jag"sa Ogge och gick fram för att ta min hand.

"Rör inte mig!"skrek jag och drog mig undan, jag var tvungen att prata med någon. Nu. Men vem? Marielle!

"Vi ville in..."började Felix men jag avbröt honom.

"Du är min lillebror Felix, vi har gott igenom allt tillsammans. Jag trodde vi fortfarande var lika tajta som när vi var på Gothia"(om ni glömt läs kapitel. 12)sa jag och reste mig upp ur sängen.

"Ge mig kortet till Omar och Marielles rum"muttrade jag och räckte fram handen till Felix.

"Varför då?"

"För att Marielle har ingen aning om att Ogge var bi, hon hade ingen aning om att ni ljugit för mig i mer än ett helt år!"skrek jag frustrerat och drog handen genom håret.

"Alice du kan inte berätta för Marielle"mumlade Oscar och kollade ledsamt på mig.

"Varför inte?"

"För att hon kommer berätta det för fansen"sa Oscar och jag stönade högt. Jag tog bikini, ett par shorts och en slapp tröja som jag bytte om till på badrummet. Min iPhone la jag i bakfickan på shortsen innan jag frustrerat gick ut ur rummet utan att ta på mig skorna.

"Alice, snälla stanna! Du förstår inte!"ropade Ogge efter mig, man hörde i rösten att han mådde inte okej, han mådde dåligt.

"Jag förstår ju tydligen inte heller att du har ljugit för mig"ropade jag tillbaka innan jag tog trappen ner till marknivå innan jag gick mot havet.

När jag väl kommit fram saktade jag ner farten och satte mig i sanden. Jag drog upp knäna till hackan och suckade tyst, varför skulle detta hända mig? Varför skulle jag av alla människor få ta de hårdaste smällarna? Skulle någon ens sakna mig om jag försvann från denna hemska värld? Felix skulle komma över det, han hade ju bandet. Katia skulle glömma det, hon hade ju annat att göra. Ogge skulle hitta någon annan, någon han inte behövde skydda och hjälpa som han behövde med mig. Omar hade Marielle nu, hon skulle ta min plats. Oscar hade alla fans, han kunde hitta en annan tjej som han kunde ha till bästa vän. Jag behövdes inte här. Ingen behövde inte mig. Alla kunde hitta någon annan. De älskade mig inte alls, dem skulle inte ens anordna en begravning för ingen skulle gå på den. Mamma och pappa skulle inte ens märka att deras dotter inte fanns mer, de lämnade mig, jag ska göra det de vill, aldrig behöva se mig igen. Försiktigt drog jag av mig tröjan och shortsen jag hade över bikinin och började gå mot havet. Jag tror alla vet vad jag ville göra, och skulle göra. Allt var som bortblåst när jag försiktigt satte högra foten i vattnet, det var kallt. Men jag behövde plågas.

"Alice!"skrek en röst bakom mig, Omar.

"Ingen behöver inte mig Omar"mumlade jag så att han hörde. Precis när jag skulle sätta vänster fot i vattnet utropade han.

"Jag behöver dig!" Jag vände mig om och kollade på Omar som kollade med tårar i ögonen på mig.

"Vi behöver dig! Felix,Oscar och Ogge gråter över att dem inte sa något! Jag grät också när de berättade vad som hänt innan jag insåg vad du kunde göra ensam i Miami!"utropade Omar och han sprang fram till mig.

"Snälla! Vi kan inte leva utan dig, du betyder så mycket för oss, om du tar livet av dig kommer våra Foooers också göra det! För att vi inte mår bra"utropade han och kramade om mig.

"Snälla"viskade han och kysste mig på pannan.

"Jag behövs inte!"utropade jag och kände hur hans tårar nuddade min nacke.

"Jag behöver dig Alice, även om jag verkar lyckligare än någonsin med Marielle så är du alltid number one"viskade han tyst och la händerna på mina axlar.

"Vi behöver dig Alice, du har förgyllt våra dagar med ditt härliga skratt! När vi var borta från din i fem månader så grät vi allihop för att vi saknade dig! Det verkar jätte töntigt men det är sant! Katia grät också! Daff var svinsur på oss för att konserterna inte blev lika bra som vanligt! Vi betalade inte din biljett för att vi inte ville se dig, vi betalade den för att vi ville ditt allra bästa!"sa han och kollade in i mina glansiga ögon med hans tårfyllda.

"Men Ogge och ni andra ljög för mig, ingen har någonsin sagt något om att han kan bli intresserad av killar också"viskade jag och kände en tår lämna min kind.

"Vi ljög inte, du har aldrig haft några frågor om homosexualitet eller bisexualitet. Du har aldrig undrat något om vi har haft andra läggningar. Ogge älskar dig och har inte varit i närheten av någon tjej eller kille sen han såg dig första gången"sa Omar och log svagt mot mig.

"Vad du än väljer så älskar vi dig"viskade Omar och pussade min panna innan han fortsatte.

"Vi är på mitt och Marielles rum"innan han vände sig om och gick. Jag suckade och kollade ut över havet, skulle jag svika killarna och ta den lätta väggen eller fortsätta på samma väg med lögner? Jag hade ingen aning.

___

Hoppas ni gillade det!

//Linda💕