~Alice perspektiv~
Jag besvarade försiktigt kyssen men drog sedan snabbt ifrån.
"Jag kan inte göra såhär mot Ogge"mumlade jag och kollade ner i mitt knä.
"Ogge? Är han din pojkvän?"mumlade han tyst och kollade frågande på mig. Jag nickade försiktigt och torkade bort några tårar med baksidan av min hand.
"Alice?"
"Ja"
"Jag har blivit kär i dig"
"Jag vet"
"Kan du någonsin bli min?"
"Om du skulle bli min så skulle jag få göra slut med Ogge och jag kan inte det"mumlade jag tyst och han reste mig frustrerat upp. Hans fötter började vandra i runt i rummet innan han började prata.
"Varför ska alltid underbara tjejer vara upptagna?"frågade han och slängde sig i sängen.
"Adrian det är inget fel på dig! Jag har fallit lika hårt för dig som med Ogge! Om inte mer! Jag kan inte göra slut med Ogge. Han måste göra slut med mig. Det kommer hända. När det händer är du min"mumlade jag och kollade upp och ut ur fönstret som fanns.
"Jag kan vänta"svarade han bara innan han satte sig bredvid mig igen.
"Tack"
~Spolar fram tills de möter The Fooo~
Tre veckor hade gått sen jag pratat med Omar. Jag vart inte kär i Adrian längre. Jag var förälskad.
"Hur känns det?"frågade Adrian och svängde höger i någon korsning med sin förstklassiga Volvo.
"Jag mår bra, själv då?"svarade jag enkelt och kände hur han la sin hand i min fria.
"Lite nervös, ska ju se tjejen jag fallit för kyssa en annan kille"sa han och jag kunde nästan känna hur han flinade även om jag tittade på vägen.
"Du förstår väl att jag inte kan vissa att jag har känslor för dig?"frågade jag försiktigt och vände blicken mot honom. 7timmar i bil. Hade ont i rumpan så jag visste inte vad.
"Jag vet"svarade han bara innan han stannade bilen. Hans blick vändes till mig och han log svagt.
"Nu ska jag spela fett tuff"sa han innan han gick ut ur bilen och gick snabbt runt och öppnade dörren åt mig. Jag bet mig hårt i läppen innan jag klev ut ur bilen och sökte med blicken efter killarna. Min blick fastnade på en kille i väldigt fluffigt hår, Oscar. Jag sprang fram och kramade om honom bakifrån.
"Gissa vem"sa jag innan han vände sig om och slog armarna runt mig.
"Fyfan vad jag har saknat dig!"utropade han så att de andra killarnas blickar vändes åt vårt håll. Jag skrattade lite innan jag kröp in i Omars armar istället.
"Jag behöver dig Alice"mumlade han och pussade mig på huvudet. Jag log svagt och nickade bara som svar innan Felix kramade om mig.
"Syrran!"utropade han och snurrade runt mig i sin famn lite. Jag skrattade innan jag vände mig mot Ogge. Vart var Ogge?
"Vart är Ogge?"frågade jag smått orolig och kollade mig runt omkring. Jag såg hur Omar fastnade med. Blicken på något bakom mig så jag vände mig om. Ogge i slagsmål, med Adrian. Fuck. Snabbt gick jag fram till dem med killarna i släptåg. Tack och lov att det var folktomt här. Felix och Oscar drog bort Ogge så att jag kunde ta hand om Adrian. Hand hade lärt mig att om jag satte mig gränsle över honom och höll fast hand ben och armar på ett speciellt sätt var han försvarslös så jag prövade. Som tur var funkade det.
"Vad håller du på med?"fräste jag och gav honom en arg blick.
"Han hoppade på mig"sa han enkelt utan någon irritation i rösten om det var möjligt.
"Jag bryr mig inte. Du kunde skadat honom riktigt mycket om du blev arg. Du kunde skadat mig"väste jag tyst så de andra inte hörde.
"Vi tar det här sen via telefon"väste han lika tyst tillbaka innan jag reste mig upp och kastade mig i Ogges armar.
"Jag har saknat dig!"utropade jag och pussade honom i hela ansiktet. Han skrattade lätt och svarade enkelt.
"Saknat dig med"innan han pressade sina läppar mot mina. Det var så fel. Så fel.
____
Ett kapitel✅
Dagens fråga ang.She is my sister:Kommer Alice gå bakom ryggen på Ogge? Eller?
Dagens fråga:Kommer inte på något...
Instagram:lindizens
Kik:l1nd1z
Hoppas ni gillade det!💕
//Linda💕

ŞİMDİ OKUDUĞUN
She is my sister.
Hayran KurguShe is my sister:Vad gör man när man äntligen hittat den rätte men allt går åt helvete? Man tar självmord? Man skadar sig själv? Man bryter allt och flyttar till Ryssland? Eller gör man som Alice gjorde, pallrade sig igenom det. Tillsammans med en b...