TACK FÖR 300K😱😱
~~~
~Ogges perspektiv~
Mitt i en svintråkig intervju, suck.
"Så Alice hur känns det att leva livet som kändis pågrund av killarna?"frågade hon som intervjuade oss, Anna.
"Alltså, jag räknas inte som känd utan mer som en person någon som är insatt i The Fooo Conspiracy skulle känna till"svarade hon osäkert, det strålade nervositet om henne, stackarn.
"Men hur känns det att ha levt ett liv utan era föräldrar Felix och Alice då?"
"Jag och Alice har valt att inte lägga någon större vikt på det, det är vårt privat liv"insköt Felix när Alice började tittade sig oroligt omkring. Jag la en arm om hennes axlar och gav henne ett mjukt leende när hennes blick vändes upp emot mig.
"Oscar, hur går det med tjejerna?"
"Emm... Det finns en person"mumlade Oscar och ännu en person blev osäkert i situationen.
"Vem då?"
"Om vi säger såhär, Foscar is real Foooers"sa han lite mer självsäkert när Felix gett honom ett leende. Anna såg lite förvånad ut men vände sig sedan till mig.
"Jag ser en ring på ditt finger Ogge"
"Alice och jag ska gifta oss, så enkelt är det" svarade jag simpelt med en axelryckning.
"Men påriktigt nu då? Ska ni gifta er? Borde inte du fråga hennes pappa om hennes hand Ogge? Varför gifter du dig med någon fattig när du kan välja någon rik? Tror inte du Alice kommer bli hatad? Tror du inte hon som är så tjock..."
"Sluta fråga sådant som handlar om oss och inte någon annan, kalla inte henne tjock! Så jävla respektlöst"fräste Felix när han såg hur Alice ögon började vattnas och hennes blick vändes ner emot golvet. Jag suckade och drog hennes ännu närmare mig. Jag vände bort micken och började viska små saker jag visste gjorde henne glad i hennes öra.
"Min söta lilla ängel är inte tjock. Den häxan som kallar henne det är den sämsta intervjuaren ever. Min fina söta ängel, du är så jävla perfekt så snälla, ändra inte dig själv pågrund av henne, hon är inte värd dina tårar"viskade jag och strök henne över hennes mjuka hår.
"Nu tar vi en liten paus och när vi kommer tillbaka så går vi in djupare i Alice liv" så fort Anna sagt de orden och kameramännen gjorde klart för oss att kamera var avstängde rusade Alice av scenen. Jag suckade och sprang efter henne med resten av killarna efter mig.
"Alice? Var är du?"ropade jag när vi kommit bakom scen, jag hörde hur det kom några snyftningar från vår loge så vi gick in dit. Där satt Alice och snyftade i soffan, med knäna uppdragna till hakan och såg fruktansvärt hjälplös ut.
"Jag vill inte gå ut dit igen"viskade hon tyst och vände blicken upp emot oss. Jag suckade och satte mig bredvid henne.
"Kom"sa jag och la mig lite ihop krupen i soffan men hon fick ändån plats att ligga framför mig. Försiktigt la hon sig framför mig med huvudet bänt bort ifrån mig, tryggt la jag armen om henne och viskade tyst.
"Jag vill verkligen inte säga detta men vi behöver dessa minuter som är kvar i intervjun, programmet har flera miljoner tittar hela tiden"mumlade jag och strök henne försiktigt upp emot revben, för smal.
"Alice snälla gå upp i vikt igen, det känns som jag ska krossa dig vid minst beröring"
"Jag ska försöka"
_____
Jag ska dansa idag... Sen ska jag till simhallen och ta kort på ett simpass som jag ska simma på torsdag... Kul... Nej men vad gör man inte för att bli bättre?
Idag har det inte hänt mer saker än att jag har haft prov, vilket gick strålande!
Dagens fråga ang. She is my sister:Vet inte...
Dagens fråga:Har ni några fanfic jag kan läsa? KOMMENTERA!
Instagram:lindizens
Videofyme:lindizens
Ask:lindizens
Kik:l1nd1z
Hoppas ni gillade det!💕
//Linda💕
YOU ARE READING
She is my sister.
FanfictionShe is my sister:Vad gör man när man äntligen hittat den rätte men allt går åt helvete? Man tar självmord? Man skadar sig själv? Man bryter allt och flyttar till Ryssland? Eller gör man som Alice gjorde, pallrade sig igenom det. Tillsammans med en b...