Har gnällt och tjatar om min sjukdom så läge att jag känner att jag lika gärna kan berätta.
Jag har anorexia och är i ett återfall som är rätt illa. Ätstörningar suger så jävla hårt och jag önskar inte det på någon.
Men det verkar som att fler och fler hittar den här berättelsen och det gör mig så jävla glad. Jag känner mig rätt värdelös med alla mina problem, och att bli påmind om att folk faktiskt verkar gilla vad jag skriver hjälper otroligt mycket. När jag mår skit kan jag påminna mig själv om att jag i alla fall kan teckna och skriva på ett sätt jag borde vara stolt över (även om man alltid kan bli bättre).Så ja, lite privat info om mig själv som ingen bryr sig om. Men nu vet ni lite om den märkliga författaren ni följer!❤️
YOU ARE READING
Mörka gränder
Teen FictionJag provar första dörren jag kommer till, men den är låst. Då läggs plötsligt en hand på min. "Du går ifrån det här rummet." säger en mörk, varnande röst. Sav är en tjej på nitton år. Att säga att hon är som alla andra hade varit en stor lögn. D...