The colour of her eyes

Kap 1.

Jag tar mig snabbt och smidigt fram genom den sena kvällen emellan de små stånden som prydligt står uppställda ett efter ett. Från sida till sida spanar jag efter vad jag söker, men har en så länge endast uppfattat stora lass med smycken och kläder.

I sensommaren är solen borta för längesedan och har ersatts av den stora månen som lyser ovanför våra huvuden och fyller den breda gatan med ett dovt sken.
Trots det infallande mörkret håller sig dock inte den stora massan borta och överallt kryllar det av kvinnor, män samt barn, barn som antagligen är lite för unga för att vistas utomhus vid en sådan tid.
Jag tränger mig mellan kroppar och viftande armar som tar upp lite för mycket av den tillåtna platsen men lyckas hela tiden undvika de möjliga slagen med nöd och näppe.

Jag tränger mig fram men plötsligt känner jag en hand som sluter sig kring min. Greppet skjutsar illningar längs min arm och då jag snurrar på huvudet finner jag kvickt mannen som hårt griper tag i mig.
Hårdhänt släpar den, till sitt yttre lille mannen min förvirrade kropp efter sig.
"kom, kom! du måste se på våra fina nya tyger ända ifrån Reka!" Skriker han rätt upp i mitt ansikte och jag drar i panik kvickt ner luvan ännu lite längre över ansiktet.
Rädd för att han ska märka, rädd för att han ska se.
Hårt rycker jag till mig armen. Lyckligtvis lossar mannens grepp och
jag tar mig snabbt vidare in bland folkmassorna utan att slänga en blick bakåt.
Lättat pustar jag ut och ansluter mig ännu en gång till strömmen där det hörs glada skratt samt köpmän som för full hals står och skriker kom och köp! detta måste ni se! finaste skorna i stan! medan folkgrupper står lutande över varandras axlar för att se på de fina saker som marknaden har fört med sig denna gång.
Men själv vet jag vad jag söker och fortsätter tyst framåt.

Då! lägger jag märke till ett perfekt stånd på min vänstra sida. Det är litet och ser näst intill ut som om det skulle kunna falla ihop till en liten vedhög vilken sekund som helst och bakom det lilla ståndet står det en knubbig gubbe och hojtar för full hals efter nya kunder.
Jag stannar till när jag bara är någon meter ifrån ståndet och siktar in mig på den perfekta biten.
Jag har gjort det här många gånger förut och tänker noga och snabbt igenom varenda rörelse och sväng som jag kommer ta till.
Då kommer tillfället! Mannen vänder sig om i en knapp sekund vilket är allt jag behöver, jag slänger i en snabb rörelse ut med armen, greppar tag i den rätta fisken och börjar springa åt motsatt håll.
"Hej! du där, Kom tillbaka med min fisk!" kan jag höra hur den knubbiga mannen ilsket gapar efter mig, men själv har jag inga tankar på att vända tillbaka.

Jag tränger mig kvickt fram och hör hur en kvinna surt stönar till och skriker någonting efter mig som jag inte kan urskilja bland alla de andra ljud och röster runt omkring mig.
Snart väjer jag av från gatan och in på en folktom liten gränd där jag kvickt fortsätter rakt fram.
Med en snabb blick kikar jag tillbaka och ser precis hur en skugga, skymd i mörkret svänger in på gränden bakom mig.