Solen skiner aldrig igen

På hotellet

- Jag har lock för öronen! Säger Frida.
- Ta ett tuggummi eller nåt då! Säger jag och fortsätter rita.
- Men det funkar inte! Gnäller Frida.
- Okej gör vad du vill bara sluta störa! Säger jag irriterat.
- Mamma jag är hungrig! Säger Frida.
- Okej, vad vill du ha då? Frågar mamma.
- En macka, Säger Frida.
- Okej här, Säger mamma och räcker henne en ostmacka.

- Gumman! Dags att vakna! Säger mamma. Jag måste ha somnat igen. Fast jag kan nog inte ha sovit så länge den här gången. Jag reser mig upp och tar min väska och ställer mig i den långa kön ut ur planet. När jag kommer ut känner jag den varma luften slå mot mitt ansikte. Det är skönt.
Vi tar en taxi till hotellet vi ska bo på. Det ligger bara några minuter från farmor och farfar.
Vi kommer in i en stor lobby. Den ser ut ungefär som det brukar göra på hotell. En kassa med en skål med karameller, några bänkar, två hissar och en dörr som det med stora bokstäver står COMEDOR på, som betyder matsal på spanska. Vi går och checkar in vid receptionen, och jag, Frida och Anton får varsin karamell.
Vi kommer in i en stor hiss som luktar tvättmedel. Hela väggarna, utom dörren då, är täckta av speglar. Eftersom jag inte har något annat att göra så står jag och speglar mig. Jag gör miner och poserar framför spegeln. Jag rycker till när hissen stannar. Jag går ur hissen och följer efter mamma till vårt hotellrum. Vi kommer in i ett stort rum, med en tv, en soffa och ett litet bord. Jag går vidare in i ett lite mindre rum med en dubbelsäng och en garderob. Jag antar att mamma och pappa får det rummet. Jag går igenom det stora rummet och in till ett annat rum, som är ungefär lika stort som rummet med dubbelsängen. Där finns det en våningssäng, en bäddsoffa och en byrå. Det är nog här vi barn ska sova.
- Pax för våningssängen! Säger Frida och Anton när dem kommer in i rummet.
- Okej, då får väl jag ta bäddsoffan då! Säger jag. Som tur är är den redan bäddad, så jag lägger mig i den direkt. Jag ligger där ett tag innan jag går ut till mamma och pappa.
- Kan vi gå till farmor och farfar nu? Frågar jag.
- Visst, kom då! Säger pappa och går mot dörren. Jag följer efter.