Måndag

102 7 2
                                    

Jag vaknar nästa morgon av att väckarklockan ringer. Jag sätter mig långsamt upp och gäspar stort. Idag, eller iallafall den här veckan, har Catie lovat mig att få vara där uppe. Jag går långsamt upp och tar på mig mina jobbkläder. Sen tar jag min bok som jag nästan har läst ut, mina jobbgrejer, och så går jag ut i korridoren. Jag går en omväg från arbetsrummet för att hitta nånstans att köpa frukost på. Jag hittar ett café där jag köper en sandwich och en smoothie. Jag går ut från caféet och tillbaka till den väg där jag brukar gå till jobbet. Jag promenerar ganska långsamt mot vårt arbetsrum. När jag kommer fram är Catie redan där.
- Hej, Säger Catie.
- Hej, säger jag.
- Vad ska vi göra idag? Frågar jag.
- Ja.. jag tänkte lära dig lite grejer som du behöver kunna innan du får börja göra sånt som jag gör, Säger Catie.
- Okej, Säger jag.
- Kom! Säger Catie och går mot en bokhylla. Jag följer efter henne och stannar framför bokhyllan.
- Vad ska vi göra här? Ska jag få en till bok nu? Frågar jag.
- Nix! Säger Catie som värkar leta efter något. Hon letar bland böckerna och hittar tillslut det hon söker.
- Här är den! Säger hon och tar fram en bok ur hyllan. Det går några sekunder som vi bara står där. Sen börjar det bullra, och bokhyllan börjar röra på sig. När den har vridits tillräckligt för att man ska kunna ställa sig bakom utan att bli klämd, går Catie dit och drar med sig mig. Men naturligtvis är det inte bara en vägg där, utan ett hemligt rum. Catie går in och jag följer lite skeptiskt efter. Jag hör en smäll bakom mig. Bokhyllan har glidit igen. Jag vänder mig och och tittar runt i rummet. Det ser ut lite som hos en tandläkare. Nån konstig sorts fällbar stol, ett skrivbord och en hylla med en massa grejer på. Catie går fram till hyllan och hämtar något. Hon räcker det till mig.
- Den kan vara bra att ha där uppe, Förklarar hon. Jag undersöker den. Det är en svart cirkel med en liten vev på, den har en knapp och nåt annat konstigt som sticker ut. Den är ungefär lika stor som min handflata.
- Vad har man den till? Frågar jag.
- Det får du se! Säger Catie. Hon går vidare till ett hörn av rummet och jag följer efter. När vi kommer fram upptäcker jag att det är en dörr där. Konstigt att jag inte såg den förut. Catie går in genom dörren, som visar sig vara nån sorts hiss. Jag går också in, dörren stängs och Catie skriver nåt på ett tangentbord som sitter på väggen.
- Håll i dig! Säger hon och trycker på en knapp bredvid tangentbordet. Hissen börjar åka med väldig fart. Den åker upp och ner och hit och dit. Tillslut stannar den och vi kliver ut. Vi kommer ut utomhus. Jag ser en stor bergvägg, men inget tak.
- Är vi i överjorden nu? Frågar jag förvånat.
- Nej, det här är Klippan, Säger Catie.
- Vad är det? Frågar jag.
- Det är enda sättet att ta sig upp dit, Säger Catie och pekar uppåt.
Jag vänder mig om och tittar åt andra hållet. Där ligger staden. Staden med alla affärer och restauranger och hus. Jag vänder mig till Catie igen.
- Där Klippan tar slut är det i överjorden, Säger hon.
- Oj, Säger jag även om det var det jag trodde.
- Var det där jag föll ner? Frågar jag.
- Nej, Säger Catie.
- Vart var det då? Frågar jag.
- Det vet jag inte riktigt, Säger Catie.
- Men vadå, hur kan du "inte veta"? Frågar jag.
- Ja, jag tror dom kom på det innan jag kom hit, för vi kom också ner så, Säger hon.
- Vi? Frågar jag.
- Ja, jag och Tiffany, Säger hon, och hennes röst blir plötsligt ganska låg.
- Ja, juste, förlåt, Säger jag.
- Det gör inget, Säger Catie kort.
- När kommer jag få åka upp dit då? Frågar jag för att byta samtalsämne.
- På onsdag hade jag tänkt, Säger Catie.
- Okej, Säger jag.
- Ska vi åka tillbaka? Frågar Catie.
- Mm, Säger jag. Vi går in i hissen igen och åker tillbaka. När vi kommer tillbaka till det hemliga rummet hämtar Catie något som ser ut som nån sorts dator till mig.
- Den kommer du kunna använda till att skriva saker, typ som vad som händer där uppe, Säger hon.
- Okej, Säger jag och tar emot den. Catie går fram till en knapp och trycker på den. Bokhyllan öppnas och vi går tillbaka till arbetsrummet. Jag lägger ifrån mig datorgrejen på skrivbordet, som antagligen är Caties.
- Du ska få ett eget skrivbord, vi har inte hunnit fixa det än, men så länge får vi dela, Säger Catie.
- Okej, Säger jag.
- Hur mycket är klockan? Frågar jag sedan.
- Kvart i två tror jag, Säger Catie.
- Och när slutar vi? Frågar jag.
- Typ två, Säger Catie.
- Och vad ska vi göra nu då? Frågar jag.
- Ja.. du kanske kan få alla prylar du behöver och lägga dom till plats på skrivbordet, Säger Catie. Hon hämtar en massa olika grejer som hon en efter en berättar vad det är för nåt. När allting är på plats på skrivbordet säger Catie:
- Då så! Då kan vi ta och sluta för dagen! Hon öppnar dörren ut till korridoren och väntar på att jag ska gå igenom. Jag går ut och hon stänger och låser efter sig. Jag går bort den vanliga vägen hem; genom korridoren, ner för trappan, genom tronsalen, genom stora salen, ut i korridoren och in i mitt rum. När jag är hemma sätter jag först på mig lite skönare kläder, och sen sätter jag mig och läser. Jag läser en liten stund, typ tio minuter, när jag plötsligt avbryts av dom där konstiga viskningarna. Det går inte att urskilja ord, men det låter som om dom är glada. Jag sitter där och bara lyssnar ett tag, försöker höra vad dom säger. Det ända jag hör är något om dö och något om vi. Menar dom att det är dom som ska dö? Fast då skulle dom nog inte låta så glada. Efter att ha funderat en stund går jag och knackar på hos Catie och frågar om hon vill gå på nån resturang här i palatset. Det vill hon. Vi går till en resturang med en fin uteservering med massa blommor. Vi äter jättegod tacobuffé till middag. Efter det går vi runt i palatset och försöker hitta något att göra. Det slutar med att vi hannar på nån sorts bar där dom har musik så man kan dansa och så. Efter det går vi hem. Jag är ganska trött, så jag lägger mig direkt.
-------------------------------------
Hej! Förlåt för så sjuuukt dålig uppdatering. Jag fick helt slut på idéer. Jag kommer uppdatera som vanligt igen på onsdag, jag lovar! Läs också gärna min nya bok: Citat/dikter/noveller. Där kommer jag som ni nog ser på titeln skriva ner citat, dikter och noveller.
Ha det bra!❤️

Solen skiner aldrig igenOnde histórias criam vida. Descubra agora