Solen skiner aldrig igen

Vilma

Nu är jag hemma igen. Resan hem gick ganska fort. Vi åkte mitt i natten, så jag sov typ hela vägen hem. Nu sitter jag i mitt rum och läser. Imorgon är det sista dagen på sommarlovet. Sen börjar skolan igen.
Boken är slut. Jag har tråkigt. Jag bestämmer mig för att ringa någon kompis. Ella är på sitt landställe, så henne kan jag inte ringa. Jag ringer Vilma istället. Hon brukar typ alltid kunna.
- Hej, vad gör du? Säger jag.
- Inget särskilt, du då? Säger hon.
- Sitter, andas, pratar, håller i mobilen, tittar,... Säger jag.
- Jaja jag fattar, du gör inget särskilt, Säger hon.
- Ska vi göra nåt? Frågar jag.
- Visst, vad? Säger hon.
- Stranden? Frågar jag.
- Okej, Säger hon.
- Okej vi ses där om en kvart! Säger jag.
- Okej hejdå! Säger hon och lägger på. Jag packar ner en vattenflaska, en handduk, min mobil, plånboken, och för säkerhets skull badkläder. Sen går jag ner till trädgården och tar min cykel. Det går fort att cykla dit, så jag är där lite för tidigt. Tillslut kommer Vilma och vi går ner mot vattnet.
- Vad har du gjort under sommaren då? Frågar hon.
- Varit i Spanien, badat, och så blev jag typ förföljd av nån konstig spion eller nåt, Säger jag.
- Vadå för spion? Frågar Vilma lite skrämt.
- Det var nån tjej med helt svarta kläder och rånarluva som kom och knackade på mitt fönster flera gånger, Säger jag.
- Men hur så du att det var en tjej om hon hade rånarluva? Frågar Vilma förbryllat.
- Jag tror iallafall det var en tjej, för hon hade långt rött hår som stack ut ur luvan, Säger jag.
- Okej så du vet inte säkert? Säger Vilma.
- Nej. Men strunt i det, nu badar vi! Säger jag.
- Okej! Säger Vilma. Vi tar på oss badkläderna och går bort till bryggan.
- Vi hoppar på tre! Säger jag.
- Ett...Två...Tre! Räknar vi tillsammans innan vi hoppar i vattnet. Vi skriker och skrattar och gör allt möjligt kul. Vi står på händer under vattnet, gör kullerbyttor, och dansar i vattnet. När vi väl kommer upp har klockan hunnit bli 16:33.
- Jag måste nog gå hem snart, Säger jag.
- Redan?! Säger Vilma och försöker få mig att stanna.
- Ja, mamma sa att jag behövde vara hemma senast fem, Säger jag lite ledsen.
- Okej, hejdå! Ses i skolan på torsdag! Säger Vilma.
- Hejdå! Säger jag och vinkar. Jag går bort till min cykel och börjar cykla hemåt. Det ända jag kan tänka på är att det är sista dagen imorgon. Sista dagen innan helvetet kallat skolan börjar.