Solen skiner aldrig igen

Fredagkväll

Resten av veckan gick ganska fort. Det var bara helt vanliga lektioner hela veckan. Nu är det fredagkväll och jag och Ella ska sova över hos Vilma. Vi är påväg hem till henne och sitter på bussen. Hon bor i en av dem jättestora villorna vid stranden.
Nu är vi framme vid hennes hållplats. Det är en liten bit att gå från bussen till hennes hus, men det gör inget.
- Sisten dit får inget godis! Skriker Vilma och springer iväg. Jag och Ella springer efter. Jag tar i allt vad jag har men trots det kommer Ella långt före mig. Jag kommer flåsande efter dom och vi går in. Jag har bara varit hos Vilma två gånger förut. Hon har världens coolaste hus. Hon har ett gigantisk rum med loftsäng med en klättervägg upp. Också har hon en stor walk in-closet med typ alla kläder man kan tänka sig. Hon har typ allt man kan önska sig. Vi tar av oss skorna, säger hej till hennes låtsaspappa och sen går vi in i hennes rum.
- Vad ska vi göra nu då? Frågar jag.
- Ska vi gå ner till stranden? Frågar Vilma.
- Ja! Säger jag och Ella med en mun. Vi tar varsin handduk och springer ner barfota. Det är bara att gå ut på terrassen och klättra över staketet så är man där. Vi går ner och lägger ut våra handdukar i sanden.
- Nu då? Frågar Ella.
- Vi kan ju bada! Säger Vilma.
- Men vi har ju inga badkläder, Säger jag.
- Men vi kan ju iallafall doppa fötterna, Säger Vilma. Jag tittar ner på mina ben. Jag har bara shorts. Efter i måndags började det bli fint väder igen, och idag har det varit femton grader och sol hela dagen. Vi går i vattnet tills vi har vatten upp till knäna ungefär, och sen bara står vi där en liten stund. Plötsligt känner jag nåt blött på min arm. Jag vänder mig om och ser Ella och Vilma stå och skratta. Det här ska dom få för. Jag tar handen i vattnet och skvätter vatten över nästan hela dom. Sen börjar det stora vattenkriget. Vi skvätter på varandra helt hysteriskt. Tillslut tröttnar vi på att bada. Vi går upp och tar våra handdukar och torkar oss lite. Sen går vi längs vattnet en lång stund. Vi går genom den ljumna sanden och pratar om allt möjligt. Ibland går vi i vattnet, men oftast uppe på stranden. När vi inte har något att prata om längre vänder vi och går tillbaka. Vi hjular och gör volter i sanden. När vi är framme vi våra handdukar igen tar vi våra saker och går upp till Vilmas hus igen. Vi går in i matsalen och äter middag. Det blir lamkotlet med potatis och rödvinsås till middag. Vi äter det och sen går vi in i Vilmas rum igen.
- Vad ska vi göra nu då? Frågar Vilma.
- Kan vi inte måla med dina akvarellfärger? Frågar Ella.
- Okej, Säger Vilma lite tveksamt. Hon hämtar sina akvarellfärger och pappersblock och sånt. Vi sitter och målar ett tag. Jag målar en tjej och en kille som sitter i en park.
- Är det du och David? Frågar Ella plötsligt. Utan att jag märkt det har hon ställt sig över mig och tittat på.
- Vem är David? Frågar Vilma.
- Det... Börjar jag.
- Det är Saras pojkvän! Säger Ella.
- Har du en pojkvän?! Frågar Vilma romantiskt.
- Ella! Säger jag och tittar arg på henne. Det slutar med att alla får ett skrattanfall. Sen sätter vi oss på Vilmas gigantiska terrass och dricker läsk ur långa sugrör och tittar på solnedgången. Det är härligt. Vi sitter tysta ganska länge. Jag tänker på spionen. Vad menade hon egentligen? Vem är "härskaren"? Och vad menade hon med att jag skulle bli en av dom? Det låter så konstigt allting så att det nästan känns som en dröm. Med det var det inte. Jag väcks ur mina tankar av en fågel som håller på att flyga in i mig. Jag duckar och viftar mot den. Vi alla skrattar tills vi knappt kan andas. Sen går vi in igen. Eftersom Vilma gillar att sjunga så mycket så har hennes rika föräldrar gjort ett 'scenrum' åt henne. Vi går dit och turas om att sjunga kareoke och dansa. Sen ser vi hur mycket klockan är. Kvart i nio. Vi går in till köket och hämtar en skål popcorn, en skål godis och varsin tallrik glass. Sen går vi in till vardagsrummet och sätter på film. Vi hinner titta på två hela långfilmer innan vi börjar bli trötta. Då är klockan redan kvart över tolv. Vi går och tar på oss pyjamas och sätter på musik och har disko. Efter en stund stänger vi av och borstar tänderna och går och lägger oss. Jag somnar direkt och det värkar dom andra göra också. Den natten drömmer jag att jag ramlar ner för ett stort stup som inte har nåt slut. Jag vaknar kallsvettig, och får en konstig känsla av att det inte bara var en dröm.