Älskade styvbror

5/10

Jag trycker en kudde över ansiktet och pressar sidorna mot mina öron med all kraft jag har, men jag hör ändå stönanden. Nog för att jag tycker att det är bra att mamma och Rickard är sams igen, men de måste ju faktiskt inte vara så tydliga med det. Det hade varit en annan sak om jag frågat om de var sams, då hade det varit helt i sin ordning att mamma skriker 'Ja, ja, älskling' med lycklig stämma.

Klockan är lite efter ett och de tror att jag sover, men det är lite svårt för mig att ignorera min mammas ja-rop och stönanden. Lyckligtvis kan jag bara knappt urskilja Rickard, han har i alla fall vänligheten att försöka knipa igen, men bara vetskapen om att han är så kallat Balls deep i min mamma är tillräckligt för att jag ska vara nära ett nervöst sammanbrott.

Jag måste härifrån. Japp. Snabbt slänger jag mig ur sängen och sliter på mig det första jag hittar i garderoben. Sen går jag ner för trappan, utan en tanke på att smyga, och ut genom ytterdörren. Så fort jag stänger den bakom mig så tar jag upp telefonen. Emma sover hos Tobias och Molly är i Skåne, så Tony är nästintill mitt enda alternativ, och dessutom mitt förstaval.

Jag trycker på Tonys namn i kontaktlistan och lägger telefonen mot örat. Inte förens signalerna ljuder kommer jag på att han kanske sover, men då känns det försent för att lägga på.

"Hallå?" avbryter Tony tutandet.

"Hej!" säger jag glatt. "Väckte jag dig?"

"Nejdå"

"Kan jag komma förbi?"

"Va? Nej. Varför i hela friden?"

"Mamma och din pappa knullar"

"Usch" suckar han. "Jaja, kom hit då"

"Hurra" säger jag. "Jag är där om en kvart"

"Nej, det är Sandra, och hon kommer hit så ta på dig lite kläder" säger han, uppenbarligen inte till mig.

Jag lägger på och går med raska steg till busshållplatsen, men nästa buss kommer inte förens om tjugofem minuter, så jag väjer att gå istället. Det är rätt kallt ute, men jag har på mig en varm och mysig jacka som jag köpte i Stockholm, så jag fryser inte om mer än näsan.

Tony och Patrick bor nästan precis intill universitetet, så en promenad dit tar inte mer än tjugo minuter. Innan jag vet ordet av så ser jag den diskret blåa byggnaden och hur det lyser innanför deras fönster. Jag kan tillochmed se en av dem, lutandes mot fönstret med ryggen mot gatan, och den andra som närmar sig och omfamnar honom. Eftersom att de tunna gardinerna är fördragna så kan jag inte se vem som är vem, men jag gissar på att det var Patrick som stod lutat mot fönstret och tjurade över att jag skulle komma, och Tony som mutade honom med sex.

Siluetterna rör sig smått och klamrar sig fast vid varandra i vad som verkar vara ett hångel, och jag överväger att gå, men så släpper de varandra och gardinen dras isär. Nu ser jag att det är Tony som öppnar fönstret och nån sekund efter så hör jag hans underbara röst.

"Stå inte där och spionera ditt pervo!" ropar han. "Ska du upp eller?"

"Jag behöver en nyckel!" ropar jag tillbaka.

"Nej, de har fixat porttelefonen! Gå till dörren så släpper jag in dig"

Jag går lydigt fram till porten, och mycket riktigt så klickar den till för att visa att den numera är olåst. När jag går ut ur hissen så står Tony i hallen med dörren på vid gavel och flinar mot mig.

"Haj, syrran" säger han och ger mig en kram.

"Syrran?" mumlar jag frågande mot hans hals.

"Så vitt jag har hört så är din morsa ombord på förordet nu, vilket betyder att bröllopet blir av, vilket betyder att du ska bli en officiell medlem i familjen" flinar han och släpper mig. "Det finns inte många saker som är bättre än att vara släkt med den allsmäktige Tony DiNozzo"