Älskade styvbror

15/11

Jag vänder pannkakan en gång till, bara för att kontrollera hur den ser ut, och vänder sen tillbaka den. Emma himlar med ögonen och skakar uppgivet på huvudet. Hon tycker att jag är dålig på det här, och jobbigt petig, men hon verkar ändå inte så sugen på att hjälpa till. Istället sitter hon på en stol och tyst kritiserar allt jag gör. Då och då talar hon om för mig var jag kan hitta saker, för trots att jag spenderat fler helger här än dagar i Rickards hus, så vet jag inte var något finns i köket.

Olof kommer in genom valvet som leder ut till vardagsrummet med tunga steg och trötta ögon.

"God morgon" muttrar han och häller upp en kopp kaffe.

"Lever du?" frågar Emma och ser skeptiskt på honom.

"Jadå, men nästa gång du ser din bror kan du väl hälsa honom att han får hålla käften om han ska komma hem klockan två?"

"Gör det själv, eller va?"

"Jag och din mamma ska på det där skittråkiga utställningen, hon har tjatat i veckor, och med tanke på tidpunkten för Alex hemkomst så har jag svårt att tro att han kommer vakna innan vi sticker"

"Jahapp"

"Ja, så jag går nu. Du kan väl hämta en hink vatten och hälla på honom eller så"

"Jag ordnar det"

"Bra, exet" säger Olof och stryker henne över håret.

Sen ler han mot mig och går ut ur köket igen. Historian bakom det smeknamnet är rätt kul. Emma var alltid så avundsjuk på Alexander för att han hade ett x i sitt namn. Av den anledningen ville hon ha ett ännu coolare namn, och valde att Emma skulle ersättas med ett simpelt X. Då skulle Alexander ha ett i sitt namn, men hon skulle vara ett. Olof började kalla henne för exet, för att han tyckte att det var det roligaste som någonsin hänt mänskligheten. Till hans stora förtret tyckte hon bara att det var ännu häftigare och höll stenhårt fast vid det. Numera är det bara Olof som fortfarande säger det, men han ger inte upp för det.

"Du okej?" säger Emma frågande och vinkar.

"Yes" svarar jag.

"Ska vi hämta hinken då?"

"Men det ska vi väl inte göra på riktigt?"

"Jo, självklart" säger hon som om det vore den enklaste saken i världen och går fram till städskrubben.

"Varför är han ens kvar här?" frågar jag medan hon fyller den klarrosa hinken. "Jag trodde att han bara kom hit för din födelsedag"

"Det gjorde han, men så gick han ut med några gamla kompisar och blev ihop med sitt ex igen. Nu vägrar han typ dra"

"Tina?"

"Nej, nej, nej, han haaaaatar henne. Nu håller han på med Hedda"

"Jag kommer inte ihåg nån Hedda"

"Nej" säger hon och stänger av vattnet. "Du har aldrig träffat henne. De blev tillsammans det sista de gjorde i trean och var ihop hela lovet innan han drog till Stockholm"

"Gjorde de slut för att han flyttade?"

"Nej, de gjorde slut för att han låg med nån som han träffade efter att han gjort det" hon lyfter hinken. "Flyttat alltså. Kom nu"

"Men varför gjorde han det?" frågar jag och följer efter henne upp för trappan.

"Inte fan vet jag" viskar hon. "Det är inte som att han och jag sitter uppe hela nätterna och flätar varandras hår medan han tömmer sitt hjärta för mig"