Skyddsänglar

Prolog

Musiken dånar från högtalarna. Jag står och hoppar i takt till musiken i vardagsrummet på den stora villan. Jag känner mig varm. Alkoholen har gett mig ett behagligt lugn. Jag kan inte sluta le. Jag sluter mina ögon och hoppar vidare.

När jag öppnar dem igen står han där. Rakt framför mig. Han stirrar på mig med ett sådant habegär att det suger till i magen på mig. Min plan har lyckats. Han gillar mig, det är ingen tvekan om saken.

Han tar ett par snabba steg framåt och jag slutar hoppa. Han tar tag om min midja och lyfter upp mig. Han släpper mig inte med blicken för en sekund. När han sakta låter mig glida nedför hans kropp och våra läppar möts är jag lycklig, så jävla lycklig. Han är min, äntligen.

Kyssen djupnar och vi sjunker in i varandra. Det är inte förrän musiken tystnar för en kort stund som vi släpper varandra. Noah sätter ner mig på golvet och vi tittar oss båda omkring. Alla verkar vara så fulla att ingen lagt märke till vårt grovhångel.

Sekunden efter att han släppt min midja tar någon tar tag i honom och drar honom bakåt.

"Noah för fan, kom nu. Det var du som ville dra! Vad tar sån tid?" ropar min storebror över den höga musiken.

Noah är på väg att säga något men istället tar Casper tag i hans arm och drar honom ut ur rummet, mot ytterdörren.

Han vänder sig mot mig och rycker på axlarna. Håller upp sina fingrar som en telefon mot hans öra och pekar på mig.

Jag skrattar och skakar bara på huvudet innan jag springer efter dem.

Tänk om jag hade stoppat dem. Tänk om jag aldrig hade låtit dem åka därifrån. Tänk om jag bara hade vetat vad som skulle hända härnäst?