Skyddsänglar

Kapitel femtiosex

Taxin stannar utanför Stadshuset. Det är fullt med bilar och uppklädda människor.

"Men jösses, här slår de på stort" säger Sam.

Anne tittar på den belysta husväggen och alla vakter som nu har mörka kostymer på sig. De står uppställda stelt och fokuserade. Hon kan inte låta bli att tycka att det är spännande. Hon har aldrig varit på en sådan här tillställning förut.

Sam svär för sig själv, betalar taxin och de kliver ur bilen samtidigt. Sam hatar att åka taxi. Antingen är chauffören otrevlig eller för glad. Eller så mjölkar de taxametern genom att låstas köra fel. Även om de säkert vet vart de ska. Anne tycker att han är löjlig när han klagar så han behåller svordomarna för sig själv denna gång.

När han kommer ur taxin och tittar in på den upplysta gården ser han skymten av någon han känner igen. Ansiktet sveper snabbt förbi i folkmassan men han tror sig ha sett rätt.

"Adam?" tänker Sam men innan han hinner koppla samman något drar Anne honom med sig mot entrén.

Anne börjar leta i sin handväska efter passerkorten de fick tidigare på dagen och hittar dem snabbt.

"Förstår det här lite mer nu" säger hon och viftar med kortet.

De kommer in i den gigantiska entréhallen som har lampor som blinkar i olika färger och bord fyllda med blommor, paket, drycker och snittar står uppdukat. En man tar snabbt och smidigt deras jackor och ger dem en kvittenslapp.

Sam ser Martin och några av de andra Skyddsänglarna han träffat tidigare stå längre in i en klunga och prata med varandra. Han tar Annes hand och går mot dem. Hon håller i den i två sekunder innan hon tar två glas champagne i förbifarten och smuttar på det ena. Det andra ger hon till Sam. Han gillar egentligen inte champagne men stannar och skålar med henne. Han dricker en minimal klunk och fortsätter att gå. När hon inte ser ställer han bort glaset på ett bord utefter väggen.

Sam nickar mot alla i klungan när de kommer fram.

"Har ni någon aning om vad som sker här?" frågar en man i fyrtioårsåldern med mörkblå kostym.

"Om några minuter kommer det vara ett välkomsttal. Efter det ska vi gå vidare till ett annat rum där alla nominerade ska samlas innan galan börjar", säger Martin som läser från en informationslapp.

En lapp han och alla andra har i handen men som ingen, förutom Martin verkar ha ägnat en sekund åt.

"Så mötet de Äldre vill ha är innan galan?" frågar Sam.

Martin och de andra nickar.

"Det säger ju lite om deras prioriteringar."

Mer hinner Sam inte säga innan ett klingande hörs över hela entréhallen.

Sorlet tystnar snabbt och allas uppmärksamhet vänds mot en man i en fin kostym.

Sam känner igen mannen men kan inte komma på vad han heter. Han är en omdebatterad lokalpolitiker från en mindre stad någonstans. En sådan man med mycket snack och liten verkstad.

"Hej och välkomna alla kära vänner" säger han högt och ståtligt.

Han börjar med att tacka alla som kommit, att de får vara i Stadshuset vid denna tillställning och så berättar han en anekdot om en olycka han varit med om och att han kanske inte stått här om inte hans fru, som är läkare hade kommit och hjälpt honom då, för snart tjugofem år sedan.

Sam kan inte koncentrera sig utan tittar sig omkring på alla människor i hallen. Han ser många han känner igen, några som varit inne i affären och som han vet är Skyddsänglar, men också väldigt många auror på människor som han inte har en aning om vilka de är. Det här är verkligen den första och största samlingen av Skyddsänglar hon någonsin varit med om.