Kapitel tjugotvå

91 10 0
                                        


Adam sitter bakåtlutad på en kontorsstol med fötterna på bordet. Han och Magnus har utöver att hitta den försvunna skyddsängeln fått i uppgift att se till att galan för vardagshjältar inte skapar problem för Skyddsänglarna. De får inte avslöjas för människor. Följderna om människor skulle få reda på att de har Skyddsänglar skulle kunna vara förödande. De skulle kunna ta risker bara för att de tror att de har skydd och i värsta fall skulle de kunna försöka utnyttja Skyddsänglarnas krafter.

Magnus försvann iväg direkt efter mötet men Adam har inte orkat ge sig ut efter honom. Hans teleporteringskraft börjar bli starkare och om han koncentrerar sig tillräckligt på en plats kan han ta sig dit genom att bara tänka på den. Problemet nu är att han måste ha varit på platsen tidigare.

Adam sitter och läser i sin handbok om det finns något sätt att utvecklas på så han skulle kunna ta sig till en plats som han bara sett på bild men när han försöker händer inget. Han får bara en extrem huvudvärk.

Han vet att han borde komma på ett sätt att stoppa galan men samtidigt är han lite exalterad över den. Tänk att få samla så många svenska Skyddsänglar på ett och samma ställe. Det har aldrig skett tidigare. De äldre har haft mindre träffar vid tillfällen när tragedier skett eller om någon ängel råkat avslöja sig men det här är något helt annat.

Adam slår ihop boken och öppnar mailen. Han ser ett mail från sin så kallade mentor men för Adam känns han mer som en övervakare. Mannen som räddade Adam från fängelse men som satte honom i militären istället.

Han vill ses.

Adam är på väg att svara men stänger mailen och datorn istället. Han blundar och stolen ekar tom i nästa sekund.

SkyddsänglarМесто, где живут истории. Откройте их для себя