Kapitel trettiotre

92 12 0
                                        


Skylten "Stängt" hänger i dörren till Sams affär när vi kommer fram. Det är fullt med turister i Gamla stan, ovanligt mycket för att vara maj berättade busschauffören som gav oss en egen guidad tur när vi bad honom om hjälp om vart vi skulle gå av bussen för att lättast ta oss till Kåkbrinken. De smala gränderna gör att luften känns helt stillastående.

Jag knackar på glaset och det dröjer bara några sekunder innan gardinen på insidan skjuts åt sidan och Sams huvud tittar fram. Han öppnar dörren och släpper in oss, sedan stänger han och låser snabbt igen.

När vi alla är inne i butiken reagerar han på att vi är tre.

Han stannar upp, pekar på Noah och Jo. Ser lite förvirrad ut.

"Men jag..."

"Vi är hennes back-up. Leahs skyddsnät om du så vill. Vi lämnar inte hennes sida" säger Noah strängt.

"Okey, jag fattar" Sam håller upp sina händer i luften, vänder sig om och börjar gå inåt i affären.

"Tur att Martin inte är här" säger han lågt för sig själv.

Jag nyser till av lukten från rökelsen igen.

"Vad är det där för lukt? Jag kände den förra gången också?" frågar jag.

Noah och Jo tittar förvirrat på mig, Sam ler och säger;

"Det var det som avslöjade dig. Det är en rökelse jag gjort gjord av sandelträd som har en doft som bara änglar kan känna av. Jag har den tänd i butiken som en säkerhetsåtgärd mot Fallna Änglar, ingen vanlig människa känner lukten" säger Sam.

Jag, Jo och Noah har stannat i steget och stirrar på honom.

"Änglar och Fallna Änglar?" frågar jag med darrande röst.

"Jag tror vi ska börja från början" säger Sam lugnt och visar oss in i ett rum ytterligare längre in i lokalen. Ett som jag inte såg sist jag var här.

Rummet är mörk förutom några små strimmor solljus som tränger sig in genom små fönster som sitter högt upp i taket. Det är svalare här inne. När jag tittar upp mot ljuset ser jag målningen. Taket är en enda stor målning av män och kvinnor som står uppradade och alla är inlindande i ett ljus som kommer från något som ser ut som en hand. Ägaren till handen är utanför bilden. Ljuset ser ut som en blixt från handen sedan blir det mjukare och omfamnar alla människorna.

"Det var precis så där Kristinas hand såg ut" säger jag med blicken fortfarande uppe i taket.
Noah och Jo tittar upp och flämtar till.

"Ja det där sägs vara hur Skyddsänglar föddes. De där människorna är de första Skyddsänglarna", säger Sam och tittar på oss.

"Det där är inte originalet, det är gömt i de Äldres ursprungliga träffpunkt. Den här målningen gjordes i början av 60-talet när detta blev en mötespunkt. Sedan dess har det alltid funnits en ängel här och vakat, lärt ut och fört lärdomen om oss vidare. Den lotten föll på mig för cirka tio år sedan" säger Sam.

Han lutar sig mot en av hyllorna och börjar berätta.

"För att bli en Skyddsängel måste du ha en specifik gen. Om du har den genen och en annan Skyddsängel ger dig deras krafter, alltså aktiverar dig. Då blir du en Skyddsängel" han pausar, tittar på oss och fortsätter;

"Den genen kommer från någon av de människorna målade i taket! De första." Sam pekar upp på målningen igen och vi alla tre böjer våra nackar bakåt och stirrar på den.

SkyddsänglarDonde viven las historias. Descúbrelo ahora