Älskade styvbror

1/1

Havet av människor sträcker sig över hela gräsmattan. Jag har klackar på mig som med platån inräknat är 10 centimeter höga, men jag lyckas ändå inte urskilja mamma eller Rickard. Jag har med andra ord inget bättre alternativ än att på gammalt hederligt sätt leta efter dem.

Med en suck sveper jag min drink, ställer glaset ifrån mig och börjar tränga mig mellan alla tätt packade människor. För att vara en så pass tråkig fest som det är så är det absurt många människor.

Hans och Vanja är tydligen goda vänner till Rickard, vilket enligt mamma gör att de är goda vänner till henne också. Och på något vänster ledde det till att jag spenderar nyår här, tillsammans med mamma, Rickard och - om han någonsin dyker upp - Rickards son.

Plötsligt får jag syn på mammas nyköpta klänning, den som herr stenrik köpte till henne igår. Herr stenrik är alltså Rickard. Jag kallar honom det för att det är hans enda personlighetsdrag. Han pratar alltid med mig som om vi är på ett styrelsemöte. Alltid artigt och propert, men alltid med viss distans. Jag hoppas för mammas skull att han inte är så med henne.

"Mamma!" utropar jag och pressar mig fram den sista biten.

"Men hej, älskling!" säger hon glatt. "Har du kul?"

"Nej, inte ens lite. Jag vill åka hem"

"Men vad tråkigt" säger mamma, och ser lite väl upprörd ut över nyheten, som om det var livsviktigt för henne att jag skulle ha kul.

"Det är bara massa gubbar och tanter här" gnäller jag.

Det får Rickard att skratta till, och det är först då jag märker att han står en meter ifrån mamma med två glas champagne i händerna. Hans mörka hår, lika mörka ögon och konstant solbrända hy får honom att försvinna lite i mörkret, men han är slående attraktiv. Usch. Det är rätt äckligt att tänka på honom så, men han är inte så gammal ändå, och att säga att han inte är sjukt snygg vore att leva i förnekelse.

"Leta reda på Tony då" säger mamma glatt och nickar lite diskret mot Rickard.

"Jag har aldrig träffat killen, mamma, hur hade du tänkt att jag ska hitta honom? Dessutom pallar jag inte sitta barnvakt nu"

"Tony behöver ingen..." börjar Rickard, men jag avbryter.

"Jag vill bara åka hem, okej?"

"Du får vänta lite, älskling" säger mamma mjukt. "Rickard och jag har druckit, så vi ska ta en taxi hem. Om ett tag"

Hm, de ska ta en taxi hem. Det betyder att de ska till Rickards hus, som mamma nu refererar till som "hem". De har pratat om att flytta ihop, redan, vilket är helt koko. De har varit tillsammans i typ ett halvår, inte alls redo för ett ytterligare steg i sitt förhållande. Men mamma är så galet förälskad i Rickard.

Vad Rickard har för ursäkt vet jag inte. Han känns inte som typen som skyndar sig in i något. Tvärtom. Enligt mamma tog det honom en kvart att välja skjorta innan vi åkte.

"Tony kanske kan köra dig" säger Rickard, och klämmer sig in i samtalet igen. "Det lät som att han tänkte hålla sig nykter ikväll"

"Tony?" säger jag skeptiskt. "Är inte han nio år gammal?"

Då skrattar mamma glatt, men när hon märker att Rickard inte gör det så tystnar hon tvärt.

"Han är nitton" säger Rickard, med samma artiga tonfall som vanligt. "Jag provar att ringa honom"

Så tar han några steg bort, ställer ner glasen på ett bord och fiskar upp sin mobil ur kavajfickan.

"Blev han sur nu?" frågar jag mamma.