När snön faller

Kapitel 23

Dagens låt: "Tell me you love me" av Boy Epic

Tips! Lyssna på låten samtidigt som ni läser detta kapitel!

Den här låten passar perfekt till det här kapitlet! När han sjunger: "Just give me one night..." Det är liksom.... En natt = en dag = Jason fick en dag på sig att svara på allt innan han blir till en idiot och ignorerar Grace = Grace kysser Jason under den dagen = perfekt!

VARNING: Detta kapitlet innehåller överdrivet mycket Grason-moments. För er som är allergiska mot adorableness, snälla, hoppa över detta kapitel. ^^

//Delenainmyheart

***

Jason hade rätt, hans läppar smakar otroligt.

Visst, röksmaken är inte särskilt inbjudande men under stunden bryr jag mig inte om den. Jag känner knappt av den. Allt jag kan tänka på är att kyssa honom och jag struntar fullständigt i om det är rätt eller fel, för tidigt eller för sent.

Jag är inte den osäkra flickan längre. Inte helt i alla fall. Jag har lärt mig att det inte är värt att vänta på den rätta, för den rätte är faktiskt den som man ska hålla sig borta ifrån. Noah sårade mig djupt. Jag var som en vilsen hund runt honom, det är ett misstag jag inte tänker göra om. Den här gången bestämmer jag också. Jag har en del att säga i vad jag känner och vad jag vill. Jason kan inte stänga mig ute, för jag har redan blivit en del av hans liv.

Så fort våra läppar träffas verkar han chockad. Kanske är han inte van med att tjejen vågar ta det första steget? Men strax mjuknar han, slappnar av och sluter ögonen.

Det är inget som var planerat, eller som jag tänkt mycket på förrän vi kom hit alldeles ensamma. Det är bara något som händer just nu, och jag orkar inte tänka på konsekvenserna. Inte nu.

Att känna hans läppar pressas mot mina ger en pirrande känsla i nedre delen av magen. Det är främmande, nytt och samtidigt så rätt. Det är som om någon skjuter en pil av elektricitet genom hela kroppen. Hans händer är plötsligt på min midja och snart trycker han upp mig mot bänken.

Jag vet inte vad vi håller på med, min hjärna har stängts av.

Försiktigt, trevande och nyfiket fortsätter vi kyssa varandra och jag kan dö lycklig här och nu. Hjärtat bankar i bröstet och hettan stiger i ansiktet. Mer, mer, mer är allt jag vill ha och det är som han vet precis vad jag tänkt på, för hans läppar är plötsligt på mitt nyckelben.

Herregud.

Min mun är vidöppen och jag blickar upp i det träfärgade taket. Lungorna kipar efter luft. Mina händer hittar hans hår och precis som jag tänkt så många gånger drar jag fingrarna genom det. Stråna är alldeles mjuka mot huden och tusen nålar dundrar inom mig när han kysser mitt nyckelben.

Det här går för fort. Alldeles för fort.

Vi måste sluta.

Men jag kan inte. Jag har blivit beroende. Jag försöker få kroppen att vakna till. Upptäcka att det här är fel, men istället fångar jag hans ansikte mellan händerna och för hans läppar tillbaka till mina. Det blir allt varmrare i rummet och våra kyssar blir mer intensiva och säkrare. Det är som om jag svävar ovanför marken för jag har aldrig känt mig såhär levande. Jag hör honom stöna till när mina handflator sätts mot hans bröstkorg. Jag kysser honom så hårt att det nästan gör ont.

"Grace..." flämtar han och jag vill höra mitt namn från hans läppar om och om igen. Jag skulle aldrig tröttna.

Det är som han försöker få fram något mer, men jag kväver honom med kyssarna. Jag kan inte hejda mig själv. Jag behöver en distraktion. Jag har fått reda på så mycket om hans familj och Dave att jag har alldeles för mycket att tänka på. Dessutom är jag stressad över skolan, balen och av någon anledning är jag fortfarande arg på Noah för att han bjudit Claire på balen. Jag måste få min uppmärksamhet på något annat istället.