När snön faller

Kapitel 2

Det har gått två dagar sedan jag fick veta om Jasons och Noahs slagsmål.

Vi slutar sent på onsdagar, vilket Nathalie går runt och klagar på hela dagen med Amy stressar upp sig över att hon inte gjort den frivilliga matematikuppgiften till idag. Hon säger att det är viktigt att göra skolarbetet, även fast man har ett val eller inte. De två tjattrar som två hönor medan jag försöker leta reda på den enda person som jag inte bör träffa.

Jason.

Han har inte synts till i skolan, vilket inte förvånar mig. Jag har hört ryktena. Jag vet att han kommer och går som han vill till lektionerna. Ibland kan han vara borta i över en vecka. Därför blir det svårt att få tag på honom. Kanske om jag frågar någon lärare?

Jag har redan försökt med hans syster Claire, men jag har aldrig fått chansen att prata med henne. Antingen är det hon som undviker mig, eller så är det för jag blir avbryten varje gång jag tänker gå fram till henne.

"Herregud, Natalie!" hör jag Amy säga bakom mig. "Du måste skriva uppsatsen i historia. Anna har sagt att om du får underkänt på provet kan uppsatsen rädda dig."

"Jag har inte tid!" säger Natalie medan hon knappar in något på telefonen.

Vi är i biblioteket och letar efter en bok till Amy. Det värsta är att den inte verkar finnas. Amy vägrar fråga bibliotekarierna, så nu är vi fast med en himla massa böcker och lektionen började alldeles nyss. Vi är alltså försenade.

"Men dina betyg!" börjar Amy och fortsätter leta bland böckerna. "De är din framtid. Utan dem klarar du dig inte."

"Ha! Jag dör hellre än att slösa bort mina kvällar på studierna."

"Du skulle må riktigt bra av att plugga."

"Aldrig i livet!"

De fortsätter tjafsa. Jag lyssnar inte. Det är inte meningen att få dem att vara ointressanta, för de är mina vänner och de är alltid roliga, men just nu har jag så mycket annat att tänka på. De får prata om vad de vill medan jag tänker över hur jag ska få tag på Jason.

Jag vill bara veta sanningen.

Kan det verkligen stämma att Jason endast slog Noah på grund av att han var i vägen? Jag vet inte. Det låter lika rimligt som omöjligt.  

Nu har jag frågat Noah, dags att fråga den andra.

"Vad tycker du Grace?"

"Hm?" Jag väcks återigen upp till verkligheten igen. Fan också. Kan vi inte gå till lektionen så jag får tänka utan att bli störd?

"Plugg eller killar?" undrar Amy vilket får mig att skratta.

Amy är helt klart intresserad av skolan mer än killar, eller tjejer för den delen. Hon skulle kunna gifta sig med läxorna hon får. Natalie älskar varenda kille hon stöter på. Ja, förutom Noah då. Jag vet inte varför de inte står ut med varandra. Jag antar att Noah är för 'smart' för henne.

Jag ligger mitt emellan. Jag vet att skolan är viktig, men utan min pojkvän skulle jag vara en desperat singel som sökte efter någon att vara ihop med. Jag skulle äta choklad och skriva sorgliga kärlekssånger till mig själv.  

"Jag vet inte." säger jag ärligt och rycker på axlarna. "Båda."

Både Natalie och Amy suckar.

"Um, vi måste gå." fortsätter jag. "Kan du inte försöka hitta boken sen, Amy?"

"Visst." Hon slänger upp väskan över axeln. "Kom nu."

***

När jag kommer hem den dagen är jag argare än någonsin. Varför kan jag inte bara hitta den där Jason? Varför måste han vara ett pucko som skolkar hela tiden? Han är så dum! Varför förstår han inte att skolan är viktig? Gud, utan att ens ha pratat med killen har jag redan börjat döma honom.